Separationsrätt - En sakrättslig studie -

Abstract

Separationsrätt aktualiseras i de fall någon gör anspråk på äganderätt till viss egendom. Denna rätt att separera egendom kan ske i flera skilda fall, t ex när gäldenären gått i konkurs eller utmätning sker. För att kunna reda ut separationsrättsproblematiken krävs det att även en del andra juridiska begrepp diskuteras. Äganderättsbegreppet är det första som måste redas ut. Vad är egentligen äganderätt och vad har den för innebörd. Traditions-principen är ett annat begrepp som är centralt för separationsrätten. För att uppnå sakrättsligt skydd till lös egendom krävs tradition och det vet de flesta näringsidkare men bland konsumenter är det emellertid inte allmänt känt. I dag härskar traditionsprincipen här i Sverige, men det var inte självklart för ca 100 år sedan. Både äganderättsbegreppet och traditions-principen är viktiga begrepp att känna till för en djupare förståelse för separationsrätten Av denna anledning har vi ansett det nödvändigt att först gå igenom begreppsjuridiken innan vi kommer in på den verkliga uppsatsen.

I själva uppsatsen har vi valt att dela upp separationsrättsfallen i tre kategorier för att lättare kunna reda ut var och när och hur separation får göras. Under den första kategorin behandlas de fall då gäldenären inte har anspråk på att erhålla äganderätt till saken men saken finns i gäldenärens besittning. Detta under förutsättning att saken kan besittas. Sakrättsliga moment varierar efterhand som vilken typ av egendom som det är fråga om. Fast egendom har avtalet som sakrättsmoment. Enkla skuldebrev skall denuntieras o s v. Lös egendom skall traderas eller traditionen ersättas av något traditionssurrogat om den inte innehas av tredje man då istället denne skall denuntieras. Men för att göra det svåra lite enklare föreskriver vi häri sammanfattningen att det handlar om lös egendom som skall traderas som huvudregel.

De fall då denna situation uppstår är då gäldenären hyrt eller leasat egendom. Köp bryter som bekant legostämma och äganderätt är en starkare rätt än nyttjanderätt. När gäldenären bara har hyrt eller leasat saken skall den således separeras ur gäldenärens konkursbo till förmån för den rätte ägaren. Vid kommission är det samma sak, här äger inte kommissionären egendomen någonsin. Äganderätten övergår direkt – enligt lag – mellan kommittenten och tredje man, d v s säljaren eller köparen beroende på om det är inköpskommission eller försäljningskommission som är för handen. Kommission är dessutom extra komplicerat eftersom det är vanligt att affärsidkare gärna använder den rubriken på sina avtal sinsemellan, eftersom konstruktionen just ger separationsrätt för kommittenten.

Den andra kategorin handlar om när gäldenären har köpt egendom som han inte har hunnit få i sin besittning när han går i konkurs. Eftersom traditionsprincipen kräver tradering för att ett köp skall bli fullbordat och därmed sakrättsligt giltigt, så kan säljaren stoppa leveransen till den konkursmässige gäldenären. Situationerna med stoppningsrätt och detentionsrätt finns lagreglerade i köplagen. Rätten att kvarhålla eller stoppa en påbörjad leverans är till fördel för säljaren eftersom han annars bara skulle få en oprioriterad fordran i konkursen hos gäldenären. För konkursboet innebär det att trots att gäldenären ”köpt” egendomen att denna ändå inte skall ingå i konkursen.

Den tredje kategorin är när gäldenären har köpt egendomen samt har fått den i sin besittning. I vissa fall kan egendomen ändå separeras till förmån för säljaren. Han har anspråk på ägande samtidigt som gäldenären har det. Dessa situationer uppstår då gäldenären har köpt något på avbetalningsköp och säljaren har gjort ett giltigt äganderättsförbehåll. Säljaren kan då ta tillbaka saken om gäldenären inte sköter sina betalningar. Detta händer ofta vid konkurs såvida inte konkursboet inträder i avtalet och fullföljer det. Även i de fall då avtalet är ogiltigt av den ena eller andra anledningen kan avtalet hävas och saken separeras till förmån för den förre ägaren. Franchising i konkurs är också en komplicerad situation, då konceptet är hyrt men sakerna tillhör gäldenären. Det finns inte mycket skrivet om denna problematik så vi har nödgats vara korta i den framställningen.

Sist i uppsatsen har vi skrivit våra egna kommentarer, där vi har fört samman förarbeten, praxis och doktrin med våra egna åsikter. Där har vi även tagit upp vissa problemområden inom sakrätten som vi anser är viktiga i sammanhanget.