Att undervisa i svenska som andraspråk.

Abstract

Syfte: Att undersöka om klasslärare, i år 1-3, arbetar medvetet med andraspråksutveckling, på två mångkulturella skolor i Göteborg, med olika stort antal flerspråkiga elever. Dessutom vill vi ta reda på vilka antaganden som ligger till grund för lärarnas synsätt, förhållningssätt och arbetssätt.

Frågeställningar: Vilken betydelse har språk för flerspråkiga elevers skolframgång? Vilka arbetssätt används för att utveckla ett andraspråk? Hur bedömer lärarna flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Vilken syn har lärare på kulturell mångfald och föräldrasamverkan?

Metod och material: Vi gjorde intervjuer i samtalsform med fyra klasslärare. Intervjuerna har bandats för att kunna uppnå bästa reliabilitet. I analysen har vi sammanfattat långa utlåtande till de viktigaste sammanhängande.

Resultat: Språket har en avgörande betydelse för lyckad skolframgång. Det mest relevanta arbetssättet för att utveckla ett andraspråk är att använda barnböcker där det finns ett rikt inflöde och om man dessutom samtalar i grupper och med lärare, om de lästa böckerna. Det vill säga att språket används i meningsfulla sammanhang. Flera lärare är inblandade i bedömning av språk- och kunskapsutveckling, på grund av att lärarna inte har utbildning i svenska som andraspråk. Alla lärare har positiv syn på mångfalden och stor respekt för elevernas ursprungliga kultur och föräldrar.

Betydelse för läraryrket: Språket är det viktigaste redskapet vi har, om vi inte har språket har vi svårt för att göra våra tankar och känslor synliga för andra, bli förstådda samt förstå andra. Allt fler flerspråkiga elever uppnår inte mål för behörighet till nationella program i gymnasiet. Forskarna har kommit fram till att främst språkliga faktorer ligger bakom deras misslyckande i skolan. Eleverna måste behärska svenska språket väl för att kunna använda det som tankeredskap vilket är nödvändigt för att lyckas i skolan.