| dc.description.abstract | Detta examensarbete riktar sig i första hand till lärare i ämnet GeMu (Gehörs- och Musiklära) på musikestetiska
gymnasieprogrammet, men likaväl till musikteorilärare i andra sammanhang såsom folkhögskola, högskola och
studiecirklar. Arbetet syftar till att ge pedagogiska verktyg för att undervisa i ämnet. Teorimässigt baserar sig
uppsatsen på forskning kring hjärnan och musikalitet, vilken bl.a. belyser vänster och höger hjärnhalvas
specialområden, t.ex. logik och detaljer (vänster), upplevelse och helhet (höger). Vidare belyses teorier om
multipla intelligenser som menar att människan innehar inte en utan sju likvärdiga intelligenser (en logisk, en
kroppslig, en spatial etc.). Fenomenografin, som lyfter fram det varierade lärandet ger ett ytterligare perspektiv,
samt det sociokulturella perspektivet i vilket kontexten är avgörande för lärandeprocessen.
Examensarbetet bygger även på en kvantitativ enkätstudie bland elever på fem olika musikestetiska
gymnasieprogram. Informanterna har fått beskriva sin uppfattning om ämnet genom att ringa in ord som är
kopplade till vänster och höger hjärnhalva och har också fått värdera sin egen förmåga till inlärning i GeMu. I
enkätstudien ville vi också undersöka huruvida det finns koppling mellan elevernas självvärdering och
ämnesuppfattningen. Enkätresultatet visar att GeMu, till 65 % uppfattas som ett ämne sammanlänkat med
vänster hjärnhalvas funktioner. Resultatet visar vidare att desto bättre eleverna anser sig vara i gehör respektive
musiklära, desto större utsträckning har de länkat samman ämnet med de ord som karaktäriserar höger
hjärnhalva.
Därefter har vi låtit processen mynna ut i ett arbetsmaterial för lärare i GeMu, detta med avstamp i teori och
enkätstudieresultat, samt utifrån vår huvudsakliga frågeställning: Hur kan man som lärare arbeta med metoder
som medvetet involverar både höger och vänster hjärnhalvas specialområden i GeMu-undervisningen?
Arbetsmaterialet innehåller förslag hur man kan arbeta med t.ex. rytm- och melodiövningar med kroppen,
ackordidentifiering med inre bilder, solmisation samt spelidéer som bl.a. intervallmemory och diagnosiskt bingo. | sv |
