Utredning av ADHD ur ett skolperspektiv

Abstract

Problem: Hjälper en diagnos elever med svårigheter och vad ger det för konsekvenser i skolan?

Syfte: Att ta reda på hur man ställer en ADHD diagnos från upptäckt till diagnos och vad det ger för pedagogiska konsekvenser.

Frågeställningar: • Hur beskrivs symtomen vid ADHD? • Hur går utredningen till från upptäckt till diagnos? • För vem ställs diagnosen? • Vilka konsekvenser får diagnosen i det pedagogiska arbetet i klassrummet och för eleven?

Material: litteratur, intervjufrågor, diktafon

Metod: Vi har använts oss av frågeställningarna i vårt syfte vid intervjuerna som är av kvalitativ karaktär

Resultat: I vår litteraturgenomgång och undersökning har vi kommit fram till att det finns olika symtom vid ADHD och att det yttrar sig olika från elev till elev. Svårigheterna visar sig olika hos pojkar och flickor, eftersom pojkar är mera utåtagerande. Det finns två olika perspektiv som dominerar inom forskningen, det biologiska och det sociologiska synsättet. Det biologiska bygger på att man tror att ADHD ligger som en problematik hos barnet medan det sociologiska bygger på att man tror att ADHD problematiken kommer av barnets uppväxt och omgivning. Vi har fått kunskap om hur man upptäcker svårigheter och hur man går vidare i en eventuell utredning. Vissa pedagoger tycker att det är viktigt att få en diagnos för att kunna hjälpa eleven på bästa sätt medan andra tycker att det inte har så stor betydelse. Oftast är det föräldrarna som vill ha en diagnos för att ha en förklaring till sin omgivning och sig själva. Vårt reslutat kommer hjälpa oss i vår framtida yrkesroll eftersom vi kommer möta barn med svårigheter som ADHD.