Geometriundervisning - En intervjustudie med sju lärare om deras uppfattningar av elevers lärande i geometri

Abstract

Sammanfattning

Syfte och huvudfrågor Vårt syfte är att undersöka hur en grupp lärare på samma skola uppfattar geometriundervisning och vilken vikt de fäster på olika aspekter gällande kunskapsinhämtning för elever i de tidigare skolåren.

Våra frågeställningar är följande: – Hur uppfattar lärarna hur de ska undervisa för att elever ska lära sig geometri? – Vilka arbetssätt och arbetsformer framhåller lärarna som viktiga för elevers lärande?

Metod och material För att svara på vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss av litteratur och kvalitativa intervjuer som mätinstrument. Vi intervjuade sju lärare på samma skola som undervisar i matematik för yngre åldrar (skolår 1-4). Vi transkriberade intervjuerna, fick fram ett resultat och analyserade detta utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, då det bäst motsvarade vårt syfte. Därefter relaterade vi vårt empiriska material med relevant litteratur i vår diskussionsdel. Slutligen sammanställde vi allt vårt material och slutsatser drogs.

Resultat Utifrån vårt intervjumaterial kunde vi finna likheter och skillnader i uppfattningar om geometriundervisning hos lärarna. Ur dessa uppfattningar kunde vi också urskilja fem kategorier om vad lärarna uppfattar som viktiga aspekter för elevers lärande i geometri. Kategorierna är följande: 1: verklighetsanknuten undervisning med fokus på elevernas intressen, erfarenheter och behov. : lustfyllt lärande och variationsrik undervisning. 3: konkret och laborativ undervisning. 4: arbeta i grupp. 5: arbeta individuellt.

Betydelse för läraryrket Vår studie, utifrån intervjuer och litteratur, visar att lärare har en uppfattning om att en lustfylld och variationsrik undervisning med fokus på elevernas behov, erfarenheter och intressen är det optimala för elevernas lärande. Det framkommer dock att lärarna upplever en brist på tid, matematikdidaktiska kunskaper och oro att inte hinna med kursmålen som leder till att de inte kan bedriva den mest optimala och önskvärda undervisningen. Vi anser att lärare bör få mer tid till sitt förfogande samt mer kunskaper i matematikdidaktik för att kunna ge eleverna den undervisning de förtjänar.