| dc.description.abstract | Sammanfattning:
I denna studie har vi gjort en ansats att analysera hur olika lärare inom de yrkesinriktade programmen; Barn- och
fritidsprogrammet(BF) samt Handelsprogrammet(HP), erfar/använder sig av loggboken och hur de arbetar med
loggboken i relation till elevernas lärande. Studien är genomförd i kvalitativ ansats med hermeneutiska och
fenomengrafiska inslag. Intervjuerna är genomförda i en semistrukturerad form med öppna frågor för att få
uttömmande svar. Frågorna utgår från grundtanken att få ta del av lärarnas erfarenheter. Som grund för vår
analys har vi, i huvudsak, använt oss av Zeichners tre reflektionsnivåer; teknisk reflektion där det mesta är
målstyrt, praktisk reflektion där man är mer fokuserad på förutsättningarna för undervisningen och slutligen
kritisk reflektion där moral- och etikfrågor får en framträdande position. Vi har med hjälp av Frankes
pedagogiska förhållningssätt landat i den slutsatsen att Zeichners tre reflektionsnivåer kan inta olika skepnader.
Den tekniska reflektionen symboliseras ofta av den Trygghetsskapande hjälpläraren medan den praktiska
reflektionen ofta tar sig till uttryck i ett är mästar-lärling förhållande mellan lärare och elev. Den kritiska
reflektionen kan, förenklat, inta rollen som den medtänkande handledaren. Genom att på detta sätt koppla våra
intervjuerfarenheter har vi kunnat visa på variationerna i användandet av loggboken. I studien har framkommit
att loggboken används som ett pedagogiskt redskap med olika syften och ändamål. För att använda loggboken i
relation till elever lärande krävs att även läraren reflekterar över sitt syfte med användande av loggboken
gentemot eleverna.
i | sv |
