Folk- och världsmusik på kulturskolan - en intervjustudie med fem tvärflöjtlärare

Abstract

Uppsatsen behandlar fem tvärflöjtlärares argument att använda folk- och, eller världsmusik på den kommunala musik- eller kulturskolan och hur de går tillväga när de använder det.

Syfte: Få insikt i varför och hur de använder folk- och världsmusik i tvärflöjtundervisningen respektive ensemble- eller orkesterundervisning på kulturskolan.

Frågor: Vad finns det för argument att använda folk- och världsmusik enligt tvärflöjtlärare på den kommunala musik- eller kulturskolan, och hur använder de det? Vad är ”folkmusik” respektive ”världsmusik” enligt dessa tvärflöjtlärare?

Material: Jag använder mig av litteratur som behandlar, för min undersökning, relevant information om den kommunala musik- och kulturskolan, dess pedagogiska traditioner, gehörsmusik, samt folk- och världsmusik.

Metod: Forskningsmetoden jag använder mig utav är samtalsintervju av respondentkaraktär. Jag intervjuar fem tvärflöjtlärare som använder folk- och, eller världsmusik i undervisningen och som jobbar vid olika musik- och kulturskolor i västra Götalandsregionen.

Resultat: Alla intervjuade tvärflöjtlärare använder folk- och eller världsmusik i tvärflöjtundervisningen. Bara tre använder folk- och, eller världsmusik i orkestersammanhang. Tvärflöjtlärarnas argument för användning av folk- och, eller världsmusik i tvärflöjtlektionen liknar varandra. Det visar att det finns både sociala och musikaliska skäl och att de flesta musikaliska skäl hänger ihop med sättet på vilket man lär ut musik, nämligen gehörsinlärning. I uttalanden om begreppen folk- och världsmusik visade sig dock inte alla tvärflöjtlärare vara överens. De verkar ovana att verbalisera definitionerna av olika stilar de jobbar med.

Betydelse för läraryrket: Jag hoppas att rapporten stimulerar och hjälper musiklärare på kulturskolan att använda folk- och, eller världsmusik, både i enskild undervisning och i olika ensembler.