Vad händer i skolans historieböcker? En undersökning om innehåll och språkliga strukturer i lärobokstexter i historia.

Abstract

Sammandrag Syftet med min studie är att prova ut en modifierad textanalysmodell i fyra steg på fyra texter i två läroböcker. Genom utprovningen av modellen, som är baserad på den systemiska funktionella grammatikens teorier, undersöker och beskriver jag utifrån ett andraspråksperspektiv språkliga strukturer i två svenska läroböcker i historia, för att få en bild av vilka språkliga utmaningar elever möter när de läser och lär sig historia. De fyra analyserade texterna handlar om franska revolutionen, och är hämtade från två läroböcker i historia, en för grundskolans senare år och en för Historia A på gymnasiet. I modellen identifieras och kategoriseras verb och deltagare i texten, därefter undersöks relationen mellan verb och deltagare och slutligen analyseras textens organisation. Resultaten från utprovningen av modellen visar att de fyra undersökta texterna kan placeras på en skala från relativt konkret vardagsspråk till abstrakt och akademiskt språk. Många av de språkliga drag jag funnit bekräftar tidigare systemisk funktionell forskning om språket i texter om historia. Bland annat ingår det i de analyserade texterna en stor andel handlingsverb blandade med verb som uttrycker tal, åsikter och känslor i berättande och argumenterande texter. Grupper av människor och icke-mänskliga deltagare med abstrakt betydelse är vanligast, framförallt i gymnasietexterna. Tydliga tidsangivelser är ovanliga, liksom konjunktioner som länkar satser. Alla fyra texter i studien innehåller värderingar, oftast i form av värdeladdade ord. Ordförråd och satsbyggnad står för de största språkliga skillnaderna mellan böckerna. Grundskoletexternas ordförråd är relativt enkelt och likt vardagsspråket med få nominaliseringar och nominalgrupper. Satserna är korta och enkla med ett mycket litet antal bisatser. Gymnasietexternas ordförråd präglas av stor ordvariation med många ovanliga ord i grupper, och en hög grad av nominalisering. Satserna är långa och innehåller flera bisatser, ofta i form av efterställda bestämningar och inskjutna bisatser. Steget från språket i grundskolebokens texter till språket i studiens gymnasietexter är mycket stort. Grundskolebokens texter är språkligt anpassade för att passa läsarens ålder, men visar en tendens att vara så enkla att innehållet går förlorat och historiska händelser blir svåra att tolka, medan texterna i gymnasieboken innehåller många och stora språkliga utmaningar för läsaren. Det krävs mycket god kännedom om svenska språkets strukturer av en lärare som vill tillämpa modellen på texter som dessa i sin undervisning. Däremot skulle en tillämpning av analysmodellen på grundskolebokens texter kunna stimulera klassrumssamtal om språk och innehåll i lärobokstexterna, och tillsammans med andra övningar hjälpa elever att tolka och analysera historiska händelser på ett språkutvecklande sätt.