Svensk gärningsmannaprofilering - vetenskaplig legitimitet, samarbete och metoder

Abstract

Sammanfattande diskussion Denna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frågan om deras GMP-metoder är vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar används av profilerarna i sitt arbete. Den har även behandlat den användbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har även samarbetet mellan de två grupperna tagits upp i syfte att se hur väl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter. Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens främsta funktion är att vara ett stöd till utredningen och att se på en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gällde alltså inte främst att göra en GMP på en okänd gärningsman utan att ge en ny syn eller vinkling på ärendet som inte är färgad av lokala faktorer. Ordet bollplank är något som alla IP yttrade och detta är en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framåt. Detta var något de lokala utredarna uppskattade och att GMP-gruppen var ett bra hjälpmedel. Ordet användes dessutom i den svenska litteraturen om GMP-gruppen vilket stärker dess betydelse i samarbetet ytterligare (Granhag 2008:245). Det framkom även ifrån båda grupperna att GMP-gruppen ibland bara bekräftar de lokala utredarnas hypoteser, vilket ger dem ett kvitto på att de legat rätt i tankegången. Trots att inte ärendena alltid klaras upp ville de lokala utredarna ha fortsatt framtida hjälp av GMP-gruppen, vilket är en vanlig företeelse runt om i världen (Kocsis 2006:62, Hazelwood 2009:97). Det var i stort sett en enad uppfattning om att GMP-gruppen främst användes till mordärenden, mordbrand, sexualbrott och utpressning. Däremot skiljde sig uppfattningen åt när det gällde annan typ av brottslighet. En av profilerarna uppgav att man inte sysslade med rån eller stölder medan en av utredarna ansåg att man kunde kalla in GMP-gruppen till vilket ärende som helst. Den andra utredaren ansåg detta vara en möjlighet om än mer sällsynt. Härmed är alltså frågeställning ett besvarad samt delsyftet gällande de brott som GMP-gruppen arbetar med. Beträffande frågeställning tre och fyra samt delsyftet som behandlar GMP-gruppens metoders ursprung framkom följande. De GMP-metoder som GMP-gruppen använder sig av når föemodligen inte upp till de krav som ställs för att kallas vetenskaplighet (Ejvegård 2003:17-20). Orsakerna till detta är att arbetet med en GMP är öppet för personliga tolkningar utan krav på forskningsreferenser gällande skapandet av en GMP, vilket står i kontrast till de statistiska profileringsmodellerna (Granhag 2008:242). En av profilerarna sa rent ut att metoderna de använder inte är vetenskapliga. Det framkom även åsikter om svårigheter att göra en GMP vetenskaplig då det i så fall skulle handla om att göra det omätbara mätbart. Brotten de jobbar med är svåruppklarade och inte representativa för vanliga mordärenden och endast ett fåtal av brotten klaras upp och därför upplevs det svårt att mäta vad deras arbetssätt egentligen ger och vad som fungerar. Den andra profileraren tyckte att det var skönt med en relativt kravlös profileringsmetod och verkade därför inte positiv till att öka vetenskapligheten. Det är dessutom så att den grundmodell GMP-gruppen använder sig av kommer från FBI. Dessa metoder påstås vara vetenskapliga av FBI med en träffsäkerhet på 80% . Profilerarna uppger dock att de utvecklat sina GMP-metoder efter de förhållanden man har i Sverige genom bl.a. litteratur och forskning ifrån Europa. Men trots dessa resultat är det inte sagt att den svenska GMP-gruppen är helt avskiljd från vetenskaplighet. Alla anställda i GMP-gruppen har någon form av vetenskaplig skolning i form av kurser eller titlar samt erfarenhet av att arbeta vetenskapligt. Vetenskapliga studier och kunskap kan bidra till idéer som bakas in i en GMP. Detta räcker dock inte för att nå upp till ett strikt krav på vetenskaplighet eftersom egna fria tolkningar även används. Härmed är den tredje och fjärde frågeställningen besvarad samt tillhörande delsyfte.

Alla IP uppger att samarbetet mellan dem fungerar utmärkt och att det knappt fanns några problem förutom att GMP-gruppen inte alltid hann med att hjälpa till i alla ärenden de önskas till. Denna samsyn kan troligtvis förklaras av den sociala identitetsteorin (Brehm 2002: 149-150, Kenrick 2007:389). Eftersom GMP-gruppen leds av en person som i grunden är polis och att ingruppen till största delen består av poliser kan det vara så att GMP-gruppen och de lokala utredarna känner att de har en koppling till varandra där en social identifikation sker. De känner en stolthet i att det är poliser som leder GMP-gruppen. Som polis favoriseras gruppen poliser i syfte att stärka självförtroendet. Det uppges även av en lokal utredare att de i GMP-gruppen som inte är poliser har fått in ett ”polistänk” och det framgår att de respekteras för detta. Det kan vara så att de lokala brottsutredarna även ser dessa personer som medlemmar i gruppen ”poliser”, vilket skapar en samhörighetskänsla med dessa icke-poliser. Det kan också vara så att poliserna i GMP-gruppen som brottsutredarna identifierar sig med ger icke-poliserna en validering som kompetenta eftersom de får vara med i GMP-gruppen. Därför accepterar och respekterar brottsutredarna de centrala icke-poliserna. De lokala utredarna uppger även att det är de som leder utredningen i samarbetet med GMP-gruppen och att hjälpen ifrån dem är frivillig på brottsutredarens begäran. Detta kan också vara en faktor i hur väl samarbetet fungerar eftersom en konflikt kan uppstå om någon utifrån kommer in och säger hur en person skall sköta sitt jobb. Men det verkar alltså inte vara fallet. Vad som även kan vara en faktor i detta samarbete är sociala jämförelser (Kenrick 2007:237). De grupperna och då främst de som är poliser inom respektive grupp kan enligt jämförelseteorin ha en positiv inställning till varandra. De tillhör samma yrkeskategori, man stöttar och håller med varandra vilket ger yrkesmässig tillfredställelse. Detta kan ha en inverkan på samarbetet eftersom inställningen är positiv till dem som leder och dominerar GMP-gruppen. Man har större respekt, lyssnar på varandra och förstår varandra då man pratar samma språk. Man är mer benägen att få samarbetet att fungera eftersom man identifierar sig med varandra. Detta är också i linje med vad FBI-metodernas förespråkare anser. Främst Hazelwood menar att långvarig erfarenhet av utredningar och intuition är det viktigaste egenskaperna för en profilerare (Kocsis 2006:31). Alla IP skattade erfarenhet som mycket viktigt och eftersom detta används när en GMP skapas kan det ytterligare göra att de lokala utredarna kan knyta an till GMP-gruppen och deras metoder. Detta kan förklara varför man utgått just ifrån erfarenhetsbaserade profileringsmodeller. Attityder till den polisiära erfarenheten kan vara en viktig faktor när det gäller vilken bakgrund en GMP-grupp har. Detta och den identifikation som de lokala utredarna känner med en GMP-grupp gällande respekt och kompetens kan med vara betydande. Långvarig polisiär erfarenhet kan vara ett kitt som gör att de två grupperna känner ytterligare identifikation med varandra. Detta eftersom erfarenheten är en egenskap i den personliga identiteten som poliserna i grupperna innehar och att alla IP skattar denna högt. Inom gruppen poliser väger erfarenhet tungt och i och med att alla IP delar denna uppfattning är det en viktig egenskap för att få tillhöra gruppen. Detta stärker medlemmarnas självförtroende genom delaktighet i en grupp som premierar just deras egenskaper.

Om samarbetet mellan de två grupperna inte fungerar kan en social och yrkesmässig barriär uppstå som gör att grupperna inte tycker sig ha något gemensamt. I teoretiska begreppssammanhang kan man jämföra detta med att en ingrupp skulle arbeta tillsammans med en utgrupp vilket skulle kunna utmynna i olika typer av konflikter. Detta skulle exempelvis kunna vara fallet om en grupp akademiker utan polisiär anknytning anställdes för att arbeta med vetenskapligt förankrade GMP-metoder. En av brottsutredarna nämner att en GMP-grupp utan poliser skulle få det svårare eftersom man då inte skulle förstå de omständigheterna som poliser förstår. Canter menar att poliser kan vara negativt inställda och motsträviga till nya idéer när personer utifrån polisorganisationen kommer och talar om för dem hur de skall arbeta (Muller 2000:241). En av profilerarna menar att det inte är på det sättet utan att dagens svenska poliser har mer acceptans för sådant. Men attityder kan vara svåra att ändra på (Aronson 1999:112). Trots att poliser kanske är mer öppna för nya idéer i nuläget kan Canters uttalande fortfarande vara aktuellt. Den första brottsutredaren uppger att en person direkt från studierna inte är lämplig som profilerare utan att erfarenhet krävs. Den första profileraren verkade medveten om problematiken och uppgav att det var viktigt att akademiker är ödmjuka i sin kommunikation med polisen. Dessa resultat besvarar slutligen den andra frågeställningen samt delsyftet gällande orsak till val av GMP-metod.

Avslutningsvis så finns det grunder för en kunskapsbank inom svensk GMP eftersom GMP-gruppen ibland gör uppföljningar när ett ärende klaras upp. Man tittar då på hur rätt man låg i prediktionerna bl.a. genom samtal med gärningsmannen och information från den rättspsykiatriska undersökningen. Dock sparar man inte detta material någonstans, varken i författad eller statistisk form. Det har redan gjorts en undersökning av en psykologistuderande Det har redan gjorts en undersökning av en psykologistuderande på GMP-gruppens träffsäkerhet och ytterligare studier kring gruppens resultat skulle göras möjliga om uppföljningsmaterialet sparades.

Det skulle vara användbart för GMP-gruppen av två skäl att spara materialet. Man skulle kunna gå tillbaka och jämföra aktuella ärenden med gamla liknande ärenden i hopp om att finna likheter samt att forskning på detta material kunde utveckla de svenska GMP-metoderna ytterligare, kanske i en mer vetenskaplig riktning. gruppen ibland gör på GMP-gruppens träffsäkerhet och ytterligare studier kring gruppens resultat skulle göras möjliga om uppföljningsmaterialet sparades.

Det skulle vara användbart för GMP-gruppen av två skäl att spara materialet. Man skulle kunna gå tillbaka och jämföra aktuella ärenden med gamla liknande ärenden i hopp om att finna likheter samt att forskning på detta material kunde utveckla de svenska GMP-metoderna ytterligare, kanske i en mer vetenskaplig riktning.

Sammanfattande diskussion Denna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frågan om deras GMP-metoder är vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar används av profilerarna i sitt arbete. Den har även behandlat den användbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har även samarbetet mellan de två grupperna tagits upp i syfte att se hur väl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter. Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens främsta funktion är att vara ett stöd till utredningen och att se på en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gällde alltså inte främst att göra en GMP på en okänd gärningsman utan att ge en ny syn eller vinkling på ärendet som inte är färgad av lokala faktorer. Ordet bollplank är något som alla IP yttrade och detta är en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framåt. Detta var något de lokala utredarna uppskattade och att GMP-gruppen var ett bra hjälpmedel. Ordet användes dessutom i den svenska litteraturen om GMP-gruppen vilket stärker dess betydelse i samarbetet ytterligare (Granhag 2008:245). Det framkom även ifrån båda grupperna att GMP-gruppen ibland bara bekräftar de lokala utredarnas hypoteser, vilket ger dem ett kvitto på att de legat rätt i tankegången. Trots att inte ärendena alltid klaras upp ville de lokala utredarna ha fortsatt framtida hjälp av GMP-gruppen, vilket är en vanlig företeelse runt om i världen (Kocsis 2006:62, Hazelwood 2009:97). Det var i stort sett en enad uppfattning om att GMP-gruppen främst användes till mordärenden, mordbrand, sexualbrott och utpressning. Däremot skiljde sig uppfattningen åt när det gällde annan typ av brottslighet. En av profilerarna uppgav att man inte sysslade med rån eller stölder medan en av utredarna ansåg att man kunde kalla in GMP-gruppen till vilket ärende som helst. Den andra utredaren ansåg detta vara en möjlighet om än mer sällsynt. Härmed är alltså frågeställning ett besvarad samt delsyftet gällande de brott som GMP-gruppen arbetar med. Beträffande frågeställning tre och fyra samt delsyftet som behandlar GMP-gruppens metoders ursprung framkom följande. De GMP-metoder som GMP-gruppen använder sig av når föemodligen inte upp till de krav som ställs för att kallas vetenskaplighet (Ejvegård 2003:17-20). Orsakerna till detta är att arbetet med en GMP är öppet för personliga tolkningar utan krav på forskningsreferenser gällande skapandet av en GMP, vilket står i kontrast till de statistiska profileringsmodellerna (Granhag 2008:242). En av profilerarna sa rent ut att metoderna de använder inte är vetenskapliga. Det framkom även åsikter om svårigheter att göra en GMP vetenskaplig då det i så fall skulle handla om att göra det omätbara mätbart. Brotten de jobbar med är svåruppklarade och inte representativa för vanliga mordärenden och endast ett fåtal av brotten klaras upp och därför upplevs det svårt att mäta vad deras arbetssätt egentligen ger och vad som fungerar. Den andra profileraren tyckte att det var skönt med en relativt kravlös profileringsmetod och verkade därför inte positiv till att öka vetenskapligheten. Det är dessutom så att den grundmodell GMP-gruppen använder sig av kommer från FBI. Dessa metoder påstås vara vetenskapliga av FBI med en träffsäkerhet på 80% . Profilerarna uppger dock att de utvecklat sina GMP-metoder efter de förhållanden man har i Sverige genom bl.a. litteratur och forskning ifrån Europa. Men trots dessa resultat är det inte sagt att den svenska GMP-gruppen är helt avskiljd från vetenskaplighet. Alla anställda i GMP-gruppen har någon form av vetenskaplig skolning i form av kurser eller titlar samt erfarenhet av att arbeta vetenskapligt. Vetenskapliga studier och kunskap kan bidra till idéer som bakas in i en GMP. Detta räcker dock inte för att nå upp till ett strikt krav på vetenskaplighet eftersom egna fria tolkningar även används. Härmed är den tredje och fjärde frågeställningen besvarad samt tillhörande delsyfte.

Alla IP uppger att samarbetet mellan dem fungerar utmärkt och att det knappt fanns några problem förutom att GMP-gruppen inte alltid hann med att hjälpa till i alla ärenden de önskas till. Denna samsyn kan troligtvis förklaras av den sociala identitetsteorin (Brehm 2002: 149-150, Kenrick 2007:389). Eftersom GMP-gruppen leds av en person som i grunden är polis och att ingruppen till största delen består av poliser kan det vara så att GMP-gruppen och de lokala utredarna känner att de har en koppling till varandra där en social identifikation sker. De känner en stolthet i att det är poliser som leder GMP-gruppen. Som polis favoriseras gruppen poliser i syfte att stärka självförtroendet. Det uppges även av en lokal utredare att de i GMP-gruppen som inte är poliser har fått in ett ”polistänk” och det framgår att de respekteras för detta. Det kan vara så att de lokala brottsutredarna även ser dessa personer som medlemmar i gruppen ”poliser”, vilket skapar en samhörighetskänsla med dessa icke-poliser. Det kan också vara så att poliserna i GMP-gruppen som brottsutredarna identifierar sig med ger icke-poliserna en validering som kompetenta eftersom de får vara med i GMP-gruppen. Därför accepterar och respekterar brottsutredarna de centrala icke-poliserna. De lokala utredarna uppger även att det är de som leder utredningen i samarbetet med GMP-gruppen och att hjälpen ifrån dem är frivillig på brottsutredarens begäran. Detta kan också vara en faktor i hur väl samarbetet fungerar eftersom en konflikt kan uppstå om någon utifrån kommer in och säger hur en person skall sköta sitt jobb. Men det verkar alltså inte vara fallet. Vad som även kan vara en faktor i detta samarbete är sociala jämförelser (Kenrick 2007:237). De grupperna och då främst de som är poliser inom respektive grupp kan enligt jämförelseteorin ha en positiv inställning till varandra. De tillhör samma yrkeskategori, man stöttar och håller med varandra vilket ger yrkesmässig tillfredställelse. Detta kan ha en inverkan på samarbetet eftersom inställningen är positiv till dem som leder och dominerar GMP-gruppen. Man har större respekt, lyssnar på varandra och förstår varandra då man pratar samma språk. Man är mer benägen att få samarbetet att fungera eftersom man identifierar sig med varandra. Detta är också i linje med vad FBI-metodernas förespråkare anser. Främst Hazelwood menar att långvarig erfarenhet av utredningar och intuition är det viktigaste egenskaperna för en profilerare (Kocsis 2006:31). Alla IP skattade erfarenhet som mycket viktigt och eftersom detta används när en GMP skapas kan det ytterligare göra att de lokala utredarna kan knyta an till GMP-gruppen och deras metoder. Detta kan förklara varför man utgått just ifrån erfarenhetsbaserade profileringsmodeller. Attityder till den polisiära erfarenheten kan vara en viktig faktor när det gäller vilken bakgrund en GMP-grupp har. Detta och den identifikation som de lokala utredarna känner med en GMP-grupp gällande respekt och kompetens kan med vara betydande. Långvarig polisiär erfarenhet kan vara ett kitt som gör att de två grupperna känner ytterligare identifikation med varandra. Detta eftersom erfarenheten är en egenskap i den personliga identiteten som poliserna i grupperna innehar och att alla IP skattar denna högt. Inom gruppen poliser väger erfarenhet tungt och i och med att alla IP delar denna uppfattning är det en viktig egenskap för att få tillhöra gruppen. Detta stärker medlemmarnas självförtroende genom delaktighet i en grupp som premierar just deras egenskaper.

Om samarbetet mellan de två grupperna inte fungerar kan en social och yrkesmässig barriär uppstå som gör att grupperna inte tycker sig ha något gemensamt. I teoretiska begreppssammanhang kan man jämföra detta med att en ingrupp skulle arbeta tillsammans med en utgrupp vilket skulle kunna utmynna i olika typer av konflikter. Detta skulle exempelvis kunna vara fallet om en grupp akademiker utan polisiär anknytning anställdes för att arbeta med vetenskapligt förankrade GMP-metoder. En av brottsutredarna nämner att en GMP-grupp utan poliser skulle få det svårare eftersom man då inte skulle förstå de omständigheterna som poliser förstår. Canter menar att poliser kan vara negativt inställda och motsträviga till nya idéer när personer utifrån polisorganisationen kommer och talar om för dem hur de skall arbeta (Muller 2000:241). En av profilerarna menar att det inte är på det sättet utan att dagens svenska poliser har mer acceptans för sådant. Men attityder kan vara svåra att ändra på (Aronson 1999:112). Trots att poliser kanske är mer öppna för nya idéer i nuläget kan Canters uttalande fortfarande vara aktuellt. Den första brottsutredaren uppger att en person direkt från studierna inte är lämplig som profilerare utan att erfarenhet krävs. Den första profileraren verkade medveten om problematiken och uppgav att det var viktigt att akademiker är ödmjuka i sin kommunikation med polisen. Dessa resultat besvarar slutligen den andra frågeställningen samt delsyftet gällande orsak till val av GMP-metod.

Avslutningsvis så finns det grunder för en kunskapsbank inom svensk GMP eftersom GMP-gruppen ibland gör uppföljningar när ett ärende klaras upp. Man tittar då på hur rätt man låg i prediktionerna bl.a. genom samtal med gärningsmannen och information från den rättspsykiatriska undersökningen. Dock sparar man inte detta material någonstans, varken i författad eller statistisk form. Det har redan gjorts en undersökning av en psykologistuderande Det har redan gjorts en undersökning av en psykologistuderande på GMP-gruppens träffsäkerhet och ytterligare studier kring gruppens resultat skulle göras möjliga om uppföljningsmaterialet sparades.

Det skulle vara användbart för GMP-gruppen av två skäl att spara materialet. Man skulle kunna gå tillbaka och jämföra aktuella ärenden med gamla liknande ärenden i hopp om att finna likheter samt att forskning på detta material kunde utveckla de svenska GMP-metoderna ytterligare, kanske i en mer vetenskaplig riktning. gruppen ibland gör på GMP-gruppens träffsäkerhet och ytterligare studier kring gruppens resultat skulle göras möjliga om uppföljningsmaterialet sparades.

Det skulle vara användbart för GMP-gruppen av två skäl att spara materialet. Man skulle kunna gå tillbaka och jämföra aktuella ärenden med gamla liknande ärenden i hopp om att finna likheter samt att forskning på detta material kunde utveckla de svenska GMP-metoderna ytterligare, kanske i en mer vetenskaplig riktning.