Sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete på akutmottagning
Sammanfattning
Akutmottagningarna i Sverige går mot en utökad roll från slussningsenheter till
diagnostiserande och behandlande enheter, vilket ställer krav på mer
specialiserade sjuksköterskor. Det är ofta överfullt på akutmottagningar med
långa väntetider och missnöjda patienter som följd. Studiens resultat kan
relateras till ett etiskt perspektiv och till Erikssons omvårdnadsteori om den
lidande människan. Patienten kommer till sjukhuset för att få en lindring av sitt
sjukdomslidande och förväntar sig att vara välkommen, vara respekterad och att
få vård, men kan uppleva ett bemötande som tillför ett nytt lidande. Detta är inte
bara i sig problematiskt utan leder till att patienten inte kan leva ut sitt lidande
och därmed inte heller gå in i det tredje skedet och försonas med sitt lidande.
Syftet med studien var att ta reda på hur sjuksköterskan upplevde sitt arbete på
en akutmottagning och förutsättningarna för att kunna ge patienter på
akutmottagningar en god omvårdnad. Studien grundades på en litteraturstudie av
tio vetenskapliga artiklar internationellt publicerade mellan 1992 och 2007.
Analysen visade att sjuksköterskorna tyckte arbetet på en akutmottagning
kunde vara stimulerande då de upplevde att de kunde göra nytta och att de
kunde använda sin spetskompetens. De tyckte också att det var en krävande
situation där förutsättningarna för deras omvårdnadsinsatser inte alltid var de
bästa. De ansåg att de hade brister i utbildning och träning för de svåra
situationer som kunde uppkomma på en akutmottagning. Det kunde också
krävas mer stöd från kolleger, arbetsledning och från verksamhetsledningen när
det gällde t ex att se till att det fanns tillräckligt med sängplatser. Även lokaler
och utrustning kunde vara bristfälliga, t. ex när det gällde säkerhetsarrangemang.
Arbetet på en akutmottagning handlade förutom att lindra sjukdomslidande om
att förebygga vårdlidande. Många av de situationer som sjuksköterskorna hade
rapporterat om i artiklarna kunde tolkas som att de skapat vårdlidande. För att
kunna förebygga vårdlidande krävdes det att arbetet skedde utifrån ett vårdetiskt
förhållningssätt. Det krävdes goda arbetsförutsättningar och en organisatorisk
miljö som gav gott stöd från kollegor och arbetsledning.
Examinationsnivå
Student essay