Show simple item record

dc.contributor.authorJosifovska, Anna
dc.date.accessioned2009-06-09T10:00:01Z
dc.date.available2009-06-09T10:00:01Z
dc.date.issued2009-06-09T10:00:01Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/20391
dc.description.abstractAlla strävar vi efter att tala det fina språket, det språk som är accepterat av de mesta i samhället. Vad som nu menas med ett fint språk finns många uppfattningar om, ett kan vara att när man talar fint är det i de sammanhang man inte svär, andra menar att det är när man kan uttrycka sina känslor och åsikter i alla situationer med väl valda ord. Närmare in på detta tänker jag inte gå utan var och en har egen och personliga uppfattning om vad som är ett fint språk. Det denna uppsats ska fokusera på är svordomar och valet av ämne gjordes på grund av en personlig uppfattning om att svordomar är en viktig del i ett språk och även på grund av svordomarnas effekt i språkbruk då de är väldigt flexibla och mångtydiga. I uppsatsen görs en jämförande enkätundersökning mellan svenska svordomar och makedoniska svordomar, i vilka situationer svär vi, vad svär vi om och vad finns det för olika typer av svordomar i dessa två grupper? Resultatet av enkätundersökningen bekräftade teorin om att de svenska svordomarna handlar till stor del mycket om djävulen och/eller Gud och att majoriteten av de makedoniska svordomarna handlar om någons mamma, det finns alltså en stor skillnad i svordomsbruket bland dessa två språk.en
dc.language.isosween
dc.titleEn undersökning om svenskt och makedoniskt svordomsbruken
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Swedisheng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för svenska språketswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail
Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record