Finanskrisens Island - En analys av bankernas risktagande

Abstract

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 när den finansiella krisen spred sig över världen i och med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs ökade rädslan för att fler banker skulle gå i konkurs. Det gjorde att banker inte vågade låna ut pengar till varandra i lika stor omfattning som det hade gjorts tidigare. Det här skapade likviditetsbrist hos banker som tidigare varit beroende av lån från kreditinstitut och medförde till slut att de tre största bankerna på Island gick i konkurs; Kaupthing, Landsbanki och Glitnir. De isländska bankerna liksom de flesta av världens banker använder sig av Basel II som är ett regelverk som ger vägledning i hur banker bland annat skall beräkna och upplysa om sina risker. Regelverket ger även riktlinjer på hur tillsynsmyndigheter skall följa upp att bankerna följer regelverket på rätt sätt. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl de isländska bankerna har uppfyllt upplysningskraven som finns beskrivna enligt Basel II och i vilken utsträckning det på förhand har kunnat utläsas av årsredovisningarna att de isländska bankerna var särskilt utsatta. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att studera den tredje pelaren i Basel II som behandlar upplysningskrav. Vi har studerat de isländska bankernas årsredovisningar för åren 2003-2007 och jämfört deras siffror med Nordea för samma period. Metod: Uppsatsen har arbetats fram utifrån en kvalitativ ansats genom att årsredovisningarna för Kaupthing, Landsbanki, Glitnir och Nordea har granskats. Utifrån upplysningskrav i Basel II har undersökningen gått ut på att svara på om bankerna har följt regelverket. Därefter har bankspecifika nyckeltal studerats för att se om det förelåg några större skillnader mellan de isländska bankerna och Nordea. Resultat och slutsatser: Resultatet visade att de isländska bankerna i mycket stor utsträckning hade följt Basel II-regelverket. Nyckeltalen gav vissa indikationer på att de isländska bankerna var mer utsatta än Nordea. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant med en historisk jämförelse av banker som har gått i konkurs. Detta för att försöka utläsa om de stränga regelverken som finns idag har bidragit till färre konkurser.