dc.contributor.author | Persson, Anna | |
dc.date.accessioned | 2009-06-23T09:42:31Z | |
dc.date.available | 2009-06-23T09:42:31Z | |
dc.date.issued | 2009-06-23T09:42:31Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/20483 | |
dc.description.abstract | Trots att ämnet svenska som andraspråk sedan en tid tillbaka ses som jämställt med modersmålssvenska, finns hos vissa flerspråkiga elever ett motstånd och en motvilja till att delta i svenska som andraspråksundervisning. Tidigare forskning på området visar på att attityder gentemot ämnet ofta präglas av negativa föreställningar, något som kan antas påverka de flerspråkiga elevernas inställning. Denna uppsats undersöker flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet och ämnet svenska som andraspråk, samt hur dessa påverkar deras självbild och identitet. Ett övergripande syfte är att nå en ökad förståelse för de processer och faktorer som påverkar ämnets status och position i skolan och samhället i stort.
Då studiens syfte är att förstå och förklara elevers erfarenheter och åsikter, genomförs en kvalitativ intervjustudie. Åtta flerspråkiga gymnasieelever från två gymnasieskolor i Stockholms ytterområden har intervjuats. Det teoretiska ramverket för tolkning och hantering av materialet är en hermeneutisk ansats samt ett grounded theory-inspirerat förhållningssätt, som möjliggör en interaktiv process mellan data och teori där analyskategorier framkommer under arbetet med intervjudatan. Studiens resultat pekar på att flerspråkigheten hos samtliga elever ses som något positivt som öppnar upp för interaktion med andra människor. Elevernas attityder till ämnet svenska som andraspråk kännetecknas framför allt av en stor förvirring kring vad ämnet egentligen är. I samhället existerande föreställningar om vad som utgör den eftersträvansvärda normen visar sig i skolan, då deltagande i svenska som andraspråk upplevs som stigmatiserande avvikelse. Eleverna visar upp ett motsägelsefullt förhållningssätt till svenska som andraspråk, då de reproducerar de negativa representationerna av ämnet samtidigt som de försvarar sig mot dem. Då modersmålets användning förknippas med restriktioner och eleverna uppger att deras unika flerspråkiga och flerkulturella erfarenheter sällan eller aldrig efterfrågas, kan konstateras att flerspråkigheten har en undanskymd plats på skolorna. Studien menar att det ligger inte bara på alla verksamma inom skolan att bekämpa dessa negativa representationer av ämnet, utan det krävs även attitydförändringar i samhället i stort, eftersom dessa attityder och förhållningssätt grundas i samhälleliga förhållanden. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | Svenska som andraspråk | en |
dc.subject | attityder | en |
dc.subject | flerspråkighet | en |
dc.title | Varför får jag inte en svenska normal? – en studie om skolan, avvikelse och svenska som andraspråk | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket | swe |
dc.type.degree | Student essay | |