Män vi då? En studie om mäns tankar kring familj, faderskap och om risken att bli exkluderade när det blir allt vanligare för ensamstående kvinnor att välja insemination

Abstract

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på mer om mäns tankar kring att det i Sverige idag är fler och fler kvinnor som väljer att skaffa barn på egen hand via insemination. För att undersöka detta har jag använt mig av fyra frågeställningar:

Hur ser män på familjebildande och föräldraskap? Upplever män idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade från familjebildande och faderskap? Upplever män att de inte har samma rätt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror män att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?

För att ta reda på detta har jag använt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem män utan barn i åldrarna 25-35 år. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, där jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frågeställning.

Av resultatet framgår att informanterna inte ser några egentliga problem med att ensamstående kvinnor väljer att inseminera på egen hand, de tycker även att det borde vara lagligt i Sverige. De ser däremot gärna att det är ett genomtänkt beslut där kvinnorna tar ansvar för sina handlingar och inte sätter barn till världen utan att kunna ta hand om dem. Informanterna ser heller inte att det finns någon risk att bli exkluderade, kanske möjligen för någon enskild personen i något fall. Möjligtvis kommer det att se annorlunda ut i framtiden men då lång in i framtiden.

Informanterna vill gärna leva i den traditionella kärnfamiljen, men man är även öppen för andra konstellationer. De tror att det kan finnas många anledningar till att kvinnor väljer att skaffa barn på egen hand, bl.a. kan den strävan mot självförverkligande och individualism som många har i dagens samhälle vara en drivkraft.