Har införandet av IFRS 3 ökat nedskrivningarna av goodwill inom industribranschen i samband med en konjunkturnedgång? En studie av 55 noterade industriföretag på Stockholmsbörsen

Abstract

Bakgrund och problem: Från och med 2005 tillämpar alla noterade företag i Sverige standarden IFRS 3 gällande Rörelseförvärv. Enligt denna standard skrivs goodwill inte längre av utan istället skall företagen varje år utföra nedskrivningsprövning för att fastställa om nedskrivningsbehov föreligger. Den nya regleringen ökar utrymmet för företagsledningars möjlighet till bedömningar. Goodwillposten har under senare år ökat i förhållande till totala tillgångar varför hanteringen av denna post i stor utsträckning påverkar företagens finansiella rapporter. 2008 är det första året efter den nya regleringens införande som har drabbats av en konjunkturnedgång, då risken för nedskrivningar av goodwill ökar. Författarna har därför utformat en problemformulering som ifrågasätter om införandet av IFRS 3 har bidragit till att nedskrivningar av goodwill ökar under en konjunkturnedgång inom industribranschen. Vidare ifrågasätts om det föreligger skillnader mellan företag inom industribranschen gällande nedskrivning av goodwill beroende på företagsstorlek, andelen goodwill av immateriella tillgångar eller företagens P/B-tal. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IFRS 3 har ökat nedskrivningarna av goodwill inom industribranschen i samband med en konjunkturnedgång. Vidare undersöks om det föreligger skillnader mellan företag inom industribranschen gällande nedskrivning av goodwill beroende på företagsstorlek, andelen goodwill av immateriella tillgångar eller företagens P/B-tal. Avgränsningar: Uppsatsens undersökning har utgått från noterade industriföretag på Stockholmsbörsens Small, Mid och Large Cap lista. Företag med brutet räkenskapsår, annan valuta än svenska kronor, förändrade företagskonstellationer mellan de undersökta åren och företag utan redovisad goodwill har uteslutits ur undersökningen. Vid undersökning av skillnad mellan företag gällande nedskrivning av goodwill har författarna avgränsat sig till undersökning av företagsstorlek, andelen goodwill av immateriella tillgångar och företagens P/B-tal. Uppsatsen är avgränsad till åren 2007 och 2008. Metod: Författarna har tillämpat en kvantitativ metod. En statistisk undersökning har genomförts med hjälp av sekundärdata insamlade från företagens årsredovisningar. Med hjälp av dessa data har uppsatsens uppställda hypoteser prövats med hjälp av de statistiska testen Mann-Whitneys test och Kruskal-Wallis test. Resultaten av dessa test har analyserats med hjälp av tidigare forskning. Avslutningsvis har en slutsats utformats som besvarar uppsatsens frågeställningar och på detta sätt uppfyller uppsatsens syfte. IV Resultat och slutsatser: Nedskrivningarna av goodwill har inte ökat under en konjunkturnedgång för företag inom industribranschen. Detta kan exempelvis bero på att inget nedskrivningsbehov föreligger, fördröjning av nedskrivningen eller att företagsledningen av olika anledningar kan ha valt att inte skriva ned. Företagsledningens möjlighet till ökade bedömningar kan försämra tillförlitligheten i redovisningen. Under 2007 påvisades signifikant skillnad gällande att stora företag har skrivit ned mer goodwill än små företag. Under 2008 har ingen skillnad fastställts. Gällande nedskrivning av goodwill beroende på andelen immateriella tillgångar föreligger ingen signifikant skillnad mellan företagen. Angående undersökningen huruvida företag med ett P/B-tal under ett genomför nedskrivningar av goodwill i större utsträckning än företag med ett P/B-tal över ett kunde ingen signifikant skillnad fastställas. Förslag till fortsatt forskning: Tidigare forskning tyder på att nedskrivningar av goodwill sker med i genomsnitt 3-4 års fördröjning. Det vore därför intressant att genomföra samma undersökning igen om några år för att se om resultaten ändrats. Vidare skulle en undersökning om det finns en fördröjning gällande nedskrivning av goodwill vara av intresse och även fastställande av hur lång tid efter en konjunkturnedgång nedskrivningarna genomförs. Fortsatt forskning som undersöker om goodwillposten tidigare varit övervärderad vore intressant eftersom detta kan vara en av anledningarna till att företag inte skriver ned i nuläget. Ytterligare ett annat exempel på fortsatt forskning är att undersöka om antaganden vid nedskrivningsprövningar har förändrats över tiden, eventuellt i syfte att undvika nedskrivningar.