Förort, främlingskap, frändskap - Skolan i det urbana rummet
Abstract
Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrägliga förhållanden som ansågs råda i städernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lägenheter, industrins blomstring avtog snabbare än vad man hade väntat sig och det vi idag kan se när vi blickar tillbaka är de första stegen mot en ökad urban segregation.
Sedan början på nittiotalet har segregationen i Sverige också kommit att fördjupas, något som visar sig från sin allra tydligaste sida i de stora städerna. Den boendesegrega-tion vi idag ser präglas av både sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt påverkar människornas vardagsliv i de forna miljonprogramsområdena, och inte minst de ungdomar som växer upp där. I Göteborg är denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ”satellitförhållanden” som framför allt präglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojämlika relationer som råder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002). Dessa satellit-liknande förhållanden gäller inte enbart deras avskilda geografiska lokalisering i relation till den övriga staden, utan även de interna förhållandena i vissa områden. Angered är likt många andra stadsdelar i nordöstra Göteborg präglad av en extrem etnisk heterogenitet, hög arbetslöshet, högt ohälsotal, en stor andel bidragstagare och en social exkludering som i många fall är påtaglig (Sernhede 2004, Göteborgssamhällets utveckling 2009). Dessa förhållanden och den stigmatisering som förorterna är utsatta för bidrar till en marginalisering av stadsdelarna och människorna som bor där. I skuggan av allt detta uppenbarar sig en situation där utanförskapet kan gro och där klyftorna i staden kan växa.
Degree
Student essay