Magisteruppsatser (Department of Sociology / Sociologiska institutionen )

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/4749

Browse

Now showing 1 - 10 of 10

Bilder av ett yrke - en studie av personalvetarens yrkesroll
(2010-04-16T14:58:52Z) Hilmersson, Mona; Göteborg University/Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Alla delar i Ulrich och Brockbanks modell för HR- medarbetares roller ingår i relativt stor utsträckning i personalvetarens yrkesroll. Vanligast är rollen som strategisk partner och rollen som funktionsexpert. Att en stor del av respondenterna innehar majoriteten av Ulrich och Brockbanks roller visar även att yrkesrollen för en stor del av respondenterna är komplex. När det gäller det strategiska personalarbetets betydelse för yrkesrollen tenderar personalchefer att inneha en strategisk position, sett som del i ledningsgrupp. Strategiska arbetsuppgifter och roller har en stor del i yrkesrollen för samtliga personalvetare. Det finns dock variationer i vilka arbetsuppgifter man utför beroende på ålder och vilken position man har i organisationen. Majoriteten av respondenterna upplever att deras arbete ställer höga krav på att självständigt kunna lösa problem och finna nya infallsvinklar, att tänka självständigt, att argumentera och övertyga, att göra skriftliga och muntliga presentationer, samarbeta med andra samt att förstå individers och gruppers beteende. Majoriteten upplever sig ha stort inflytande sin arbets-situation. Utifrån Karaseks modell har en klar majoritet av respondenterna aktiva arbeten. Det finns även ett samband mellan att inneha en chefsposition och att uppleva ett aktivt arbete. Upplevelsen av en tydlig yrkesroll är relativt stor, även om en upplevelse av otydlighet förekommer. Vissa faktorer spelar in för upplevelsen av en tydlig yrkesroll. Personal-funktionens status i organisationen är en sådan faktor. Upplevelsen av en tydlig yrkesroll har även ett klart samband med om respondenten i hög utsträckning identifierar sig som personalvetare.
Mediadiskurs om registerkontroll
(2010-03-05T10:20:52Z) Roco, Maribe; Göteborg University/Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syftet med uppsatsen är att studera hur media framställer lagen om registerkontroll av arbetssökande. Det som skall undersökas är vilka diskurser som kommer fram i media, vilka personer som kommer till tals och vilka argument de använder när de talar om registerkontroll. Dessutom undersöks om förhållningssättet till registerkontroll har förändrats över tid. Uppsatsens frågeställningar är: hur konstrueras bilden av registerkontroll i media och hur ser förhållningssättet till registerkontroll ut över tid? Som teoretisk referensram använde jag diskursanalys, definition av sociala problem och normalisering av det exceptionella. Uppsatsens empiriska material består av 46 tidningsartiklar från två rikstäckande nyhetstidningar, morgontidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen Aftonbladet. Dessa artiklar analyseras med hjälp av diskursanalys. Huvudresultat Resultatet visar att media använder två diskurser för att konstruera bilden av registerkontroll. Diskursen för registerkontroll baserar sina argument på det social problem som har definierats, att olämpliga personer kan få anställning inom barnomsorg och äldrevården. Media framställer att registerkontroll är ett sätt att skydda barn och gamla från att bli utsatta för brott, kontroll förhindrar olämpliga att bli anställda och att kontroll ger trygghet. Eftersom diskurser ständigt utmanas av andra diskurser konstruerar media även en motdiskurs om registerkontroll. I denna diskurs skapar media en negativ bild av registerkontrollen genom förutspå att kontroll kommer leda till ett mindre förlåtande samhälle. Det argumenteras om registerkontroll är integritetskränkande, förlänger straffet och att kontroller är uddlösa. Resultatet visar även att medias hållning till registerkontroll har förändrats över tid. Förändringen kan bero på att media har uteslutit motdiskursen och de aktörer som argumenterat emot kontrollen, vilket har resulterat i att registerkontroll har gått ifrån att vara en ifrågasatt åtgärd till en vedertagen metod vid anställning.
Explorations of the discourses that shape contemporary bullying prevention in Swedish schools
(2010-03-05T10:09:38Z) Jacobsson, Thomas; Göteborg University/Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
The first purpose lies in investigating what discursive constructions of bullying prevention exist. The corresponding research question for this purpose is: How may one characterise the main discourses that compete in order to define bullying prevention? The second purpose lies in exploring and comparing discourses concerning bullying prevention in two schools with different socio-economic backgrounds and educational policies as well as the organisation Quadriceps. The corresponding research questions are: Which discourses do respondents in the three organisations studied use when they construct bullying prevention?, How are these discourses patterned and which might be considered as primary and secondary discourses in these schools?, Are discourses constructed differently in the two schools studied with different socio-economic backgrounds and educational policies? Discourse analysis is used to analyze semi structured interviews and documents. Four ideal type discourses are identified. These are the authoritarian, liberal, boundary setting and democratic discourses. The school with a more disciplinarian educational policy as well as the Quadriceps foundation utilizes primarily authoritarian and boundary setting discourses. The school with a more democratically inclined educational policy utilizes primarily democratic and boundary setting discourses. Consequently, discourses regarding bullying prevention are constructed differently in two schools with different socio-economic backgrounds and educational policies. The main similarity between the schools is that they both utilize boundary setting discourses, perhaps indicating that this discourse enjoys a dominating position within the discursive order “bullying prevention”.
Blottad, kränkt och misstrodd - En kvalitativ studie om hur det kan vara att anmäla en våldtäkt
(2010-03-01T15:29:20Z) Lundberg, Karolina; Göteborg University/Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Den här kvalitativa studien ämnar genom intervjuer redovisa hur en individ som drabbats av våldtäkt upplever situationer som följer i dess kölvatten. I ett försök att belysa individens kamp mot en bakgrund av samhällets behandling av våldtäkt är syftet att förändra den bild som så ofta målas upp runt våldtäkt och på det sättet öppna upp för möjliga nya lösningar och liknande. Vi kan inte som samhällsmedborgare lova varandra att ingen mer kommer bli drabbad men vi kan avsevärt förbättra det sätt med vilket vi handskas med problemet för att underlätta för de drabbade att fortsätta med sina liv och läka. Att studera våldtäkt utifrån teorier om människan av Anthony Giddens och Viktor E. Frankl istället för ur ett feministiskt perspektiv har gett utrymme för att tolka våldtäkt som en händelse beroende enbart på en individs handlingar nämligen förövarens. När våldtäkten är över bör man fokusera på att det som den drabbade då upplever är effekter av våldtäkten men inte våldtäkten. Det betyder att den drabbade kan få återta kontrollen. Resultatet av intervjuerna visade att kvinnorna alla upplevde obehag som en direkt följd av anmälan. Vissa har upplevt att polisen sagt eller handlat på ett direkt kränkande vis. Trots detta ångrar ingen av kvinnorna att hon anmälde och skulle ännu troligare anmäla om det hände igen även om de inte har några förhoppningar om att få hjälp. De råder andra drabbade till att berätta vad de varit med om, även om det kan vara jobbigt, för ”varje gång man säger det så mattas det av lite grann”.
Mellan klass, samhälle och marknad. Anställdas attityder till facket i sociologisk belysning
(2009-12-17T11:01:16Z) Vulkan, Patrik; Göteborg University/Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Dimensionsanalysen visar att det är många anställda som gärna vill se facket arbeta inom ett brett område, i många fall inom flera områden som sträcker sig från det traditionella verksamhetsområdet till jämställdhetsarbete och mer samhällsövergripande frågor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhället, då det finns ett grundläggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att de flesta anställda ändock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionella verksamhetsområdet. Dimensionsanalysen visade på att fackets traditionella verksamhetsområde hade den överlägset starkaste dimensionaliteten. För anställda är fackets uppgift i första hand på arbetsplatsen, där de förväntas agera i frågor om arbetsmiljö, löner och anställningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat på att det finns grupper av anställda som snarare ser att fackets uppgift är att främja jämställdhet och motverka diskriminering på arbetsplatsen eller att bemöta både traditionella frågor och jämställdhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske på en samhällsövergripande nivå i första hand.
Förort, främlingskap, frändskap - Skolan i det urbana rummet
(2009-12-04T09:10:51Z) Lindbäck, Jonas; Göteborg University/Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrägliga förhållanden som ansågs råda i städernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lägenheter, industrins blomstring avtog snabbare än vad man hade väntat sig och det vi idag kan se när vi blickar tillbaka är de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början på nittiotalet har segregationen i Sverige också kommit att fördjupas, något som visar sig från sin allra tydligaste sida i de stora städerna. Den boendesegrega-tion vi idag ser präglas av både sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt påverkar människornas vardagsliv i de forna miljonprogramsområdena, och inte minst de ungdomar som växer upp där. I Göteborg är denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ”satellitförhållanden” som framför allt präglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojämlika relationer som råder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002). Dessa satellit-liknande förhållanden gäller inte enbart deras avskilda geografiska lokalisering i relation till den övriga staden, utan även de interna förhållandena i vissa områden. Angered är likt många andra stadsdelar i nordöstra Göteborg präglad av en extrem etnisk heterogenitet, hög arbetslöshet, högt ohälsotal, en stor andel bidragstagare och en social exkludering som i många fall är påtaglig (Sernhede 2004, Göteborgssamhällets utveckling 2009). Dessa förhållanden och den stigmatisering som förorterna är utsatta för bidrar till en marginalisering av stadsdelarna och människorna som bor där. I skuggan av allt detta uppenbarar sig en situation där utanförskapet kan gro och där klyftorna i staden kan växa.
Organisation i förändring Bolognaprocessen inom Göteborgs universitet
(2009-10-14T12:33:38Z) Walker, Alexander; Göteborg University/Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Förändringsprocessen har i likhet med Göteborgs universitets organisation funnits vara splittrad. Förändringsprocessen visar prov på att ha att ha varit relativt oreglerad, men ändå lämplig i sitt sammanhang. Implementeringsansvaret har förts ner på en verkställande nivå vilket visar indikationer på att ha ställt den förväntade förändringsproblematiken, samhörig med organisationen och personalen, delvis ur spel. Nackdelen tycks vara att det är svårt att bedöma det faktiska utfallet av organisationsförändringen och se om den faktiskt implementerats enligt de riktlinjer som förekommit.
Autonomy, asceticism, agonism – Max Weber’s scientific objectivity as idea, practice and politics
(2009-10-14T12:26:41Z) Netzén, Adam; Göteborg University/Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
The primary function of objectivity-as-value-freedom is to safeguard the formal vision of the good life: Autonomously choosing one’s own ultimate values, calling, fate. The standards of objectivity and good science that Weber proposes are infused with existential, moral and political concerns and depend partly on their context of origin. His vision of objective science depends on factors normally classified as subjective. Howard Becker tells us that one way to generalise from a case study is to rephrase the findings on a higher level of abstraction. (Becker 1998: 125-8) In this case, I have found that non-scientific values become transformed into scientific values. Scientific values depend partly on cultural values, both in their origin and their validity. The outside determines not the full content, but the form of the inside. Do methodologies have politics? We have seen that concepts, questions and perspectives in a methodology are value-laden. Furthermore, in this case the inside also prescribes the form of the outside, the social order. Thus the inside also by its very design performs outside functions; Weber’s methodology is to an extent political. Inside and outside appear to stand in a dialectical relationship, giving form to each other. Although Weber’s objectivity-as-value-freedom is sophisticated and insightful, it does not fully capture this complexity and some of its tenets no longer appear plausible. It seems Weber did not settle these matters once and for all.
When life loses its meaning: Sense of Coherence among elderly suicide attempters
(2009-10-14T12:11:03Z) Mellqvist, Madeleine; Göteborg University/Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
The results of this study show that social variables are associated with SOC. Spending too little time with one’s children, grandchildren as well as perceived loneliness and having moved in the past five years is associated with low SOC. This may be explained by the lack of social inclusion that these variables imply. It is also likely that routines, such as those gained from living in the same area for a long time, are of great importance for the individual. Social support may be able to help elderly individuals strengthen their SOC, which can have a tremendous impact on their wellbeing. A rich social life might make it easier to handle life’s challenges. A prospective study would be of great interest as it can give a comprehensive outlook on the phenomenon. A longitudinal study with repeated measurements is needed to validate that SOC has the effect which this study has shown. Also, a population based control group, consisting of non suicide-attempters of the same age as the group studied herein should be studied. It might also be of interest to examine other age-groups to see if the association found herein, is found elsewhere.
Anorexia Nervosa Ett Durkheimianskt perspektiv
(2008-10-28T10:40:53Z) Altun, Katya; Göteborg University/ Department of Sociology; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet självsvält/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie Självmordet. Den empiriska metoden baserar sig på litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de båda fenomenen självsvält/anorexia nervosa och självmord. Mitt syfte är att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av självmordsfrekvensen i olika typer av samhällen är de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-västerländska och västerländska samhällen. Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas både av en alltför långt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa såsom sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom på ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i västvärlden där samhälls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art. På var sin sida av den imaginära ska-la där styrkan i samhällets integrering och reglering framträder och färgade av olika sociokulturella faktorer blir ändå konsekvensen samma sjukdomstillstånd.

Browse

Recent Submissions