dc.contributor.author | Rudin, Helena | swe |
dc.date.accessioned | 2003-12-15 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T03:05:13Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T03:05:13Z | |
dc.date.issued | 2000 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/2153 | |
dc.description.abstract | Miljöbalken trädde i kraft 1/1-1999. Balkens tionde kapitel reglerar ansvaret för efterbehandling av förorenade områden. Den största förändringen det tionde kapitlet medför, jämfört med tidigare lagstiftning, är att fastighetsägare kan föreläggas att efterbehandla sin fastighet. Fastighetsägarens ansvar är i skadefall subsidiärt verksamhetsutövarens. I förvaringsfall kommer fastighetsägaren i enlighet med tidigare praxis från miljöskyddslagen att betraktas som verksamhetsutövare och ansvara solidariskt med övriga verksamhetsutövare. Jag har redogjort för i vilken utsträckning fastighetsägare kan bli ansvariga för efterbehandling. För att få en heltäckande genomgång har jag förutom MB 10 kapitlet även redogjort för ansvaret enligt MB 2, 9 och 32 kapitlet och hur ansvar för efterbehandling är utformat i USA och vissa europeiska länder. Jag har även diskuterat de möjligheter som finns att reglera ansvaret vid fastighetsöverlåtelser och nyttjanderättsupplåtelser. Ansvaret kan regleras med hjälp av markundersökningar, avtalsklausuler och försäkringar. | swe |
dc.format.extent | 265963 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | en | swe |
dc.title | Miljöbalkens efterbehandlingsansvar för fastighetsägare | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Law | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Juridiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 3138 | swe |