Vad händer när vi spelar tillsammans? – En kvalitativ studie av musikstuderande gymnasieelevers relationer med musiken och med varandra.

Abstract

Syfte:Vi vill undersöka musikens påverkan på gruppdynamiken i musikundervisning och hur den påverkar det pedagogiska arbetet samt också påverkas av det pedagogiska arbetet.

Huvudfrågor:Vilka faktorer, andra än musik eller musicerande, spelar in för att forma en välfungerande och välmående ensemblegrupp? Vad har pedagogen för roll i skapandet av ett lustfyllt lärande i egenskap av ensemblegruppens ledare? Är musiken eller musicerandet den viktigaste faktorn i ensembleundervisning?

Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod för vår uppsats. Vi har intervjuat fyra elever vid det estetiska programmet, samt två lärare som undervisar i ensemble angående deras erfarenheter kring musicerande i grupp. Teoretiskt grundar vi oss i pedagogiska socialisationsteorier, teorier om grupprocesser och gruppsykologi.

Betydelse för läraryrket: Vår studie handlar om hur elever och lärare ser på ensembleundervisning och dess grupprocesser. I vår blivande profession kan vi ta hjälp av denna studie för att skapa ett klimat för eleverna där alla får chansen till att ta plats och utvecklas som individer och musiker.

Resultat:I studien har vi kunnat identifiera många av de faktorer som spelar in för att ensembleundervisning ska bli meningsfull, t.ex. pedagogens agerande och gruppens sammanhållning. I musicerandet tillsammans med andra lär eleverna känns varandra på ett djupare plan och de kan skapa sig en identitet som knyts till sina respektive instrument. Ett strukturerat och tydligt demokratiskt ledarskap är viktigt för att eleverna ska ta ansvar för sin del i att gruppen fungerar. Dessutom skapas en känsla hos eleverna att det är långsiktiga mål som sätts upp, t.ex. en konsert är viktigast och då spelar betyg mindre roll i denna typ av undervisning.