Vägen till en bättre språkundervisning – med drama som metod

Abstract

Sammanfattning Vår kvalitativa undersökning har som huvudsyfte att ta reda på vad en grundskoleklass (en 4-5:a) samt tre gymnasieklasser (en naturvetenskaplig, en hotell- och restaurang och en franska-som-tillval grupp) tycker om drama i sin språkundervisning. Samtidigt undrar vi varför deras lärare väljer (eller inte väljer) att använda drama som metod. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande deras lärares användande av drama under språklektionerna. Vi har för att ta reda på detta använt oss av observationer, enkäter, intervjuer samt ett dramaprojekt med 4:orna i 4-5:an. Undersökningarna har gjorts i de ovan nämnda klasserna. Innan vi började med våra undersökningar sökte vi information om drama och tidigare forskning kring ämnet. Här har vi också använt oss av kursplanerna för grundskola och gymnasium. I resultatet kommer vi fram till att de flesta elever, speciellt de som tidigare prövat drama i undervisningen, är positiva till att använda drama i språkundervisningen. Lärarna däremot använder inte ofta metoden eftersom de bland annat upplever tidsbrist, vilket vi även tolkar som stress. Begreppet drama är också svårtolkat för vissa lärare och elever, många tror att det enbart handlar om teater och repetitioner av pjäser medan drama även kan vara mindre övningar. Detta är ett problem för skolan eftersom många lärare tror att det är svårt att använda sig av drama i sin undervisning och att det krävs mycket tid för planering. En annan problematik är också att drama knappt nämns i styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet där vi gjort våra undersökningar. Därför är det svårt att veta hur, när och varför man ska och kan använda drama i sin undervisning i språk.