dc.description.abstract | Sammanfattning:
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur man inom förskolans verksamheter arbetar med språk,
läs- och skrivinlärning i Sverige. I vår inriktning har vi läst mycket litteratur som tar upp dessa ämnen.
Styrdokumenten för förskolan reviderades 006, man tillförde då nya strävande mål angående språkutveckling
samt läs- och skrivinlärning.
Vi har använt oss av kvalitativa metoder vilket innebär observationer och kvalitativa intervjuer, där vi har, om
det varit möjligt spelat in för att senare kunna analysera svaren på ett mer noggrant sätt. För att bättre kunna
förstå de verksamheter som skulle observeras och intervjuas såsom, allmän förskola utan speciell inriktning,
Montessori, Reggio Emilia och Waldorf och även senare kunna diskutera arbetet, har vi hämtat kunskap i olika
litteraturer.
Vår studie beskriver lite historia om varje verksamhet som vi besökt och läst om, eftersom det kunde underlätta
för oss själva och vår läsare att förstå i vilka kontexter varje pedagogik eller filosofi uppstod.
Vi har genomfört sex intervjuer med åtta pedagoger, i fem olika verksamheter, såsom kommunal förskola utan
speciell inriktning, Montessori, Reggio Emilia och Waldorfförskola. Vi försökte förhålla oss till de frågor som
var viktigast för oss att forska om.
Våra frågeställningar är:
1. Hur gör pedagogerna för att stimulera barns språkutveckling?
. Finns det några planerade aktiviteter som antas främja läs- och skrivinlärning?
3. Anser pedagoger att man bör stimulera barn mellan 3-5 år, oavsett intresse till att utveckla läs- och skriv
förmåga?
4. Hur ser historien om förskolan och dess metoder ut i jämförelse mot dagens förskola? Vad specifikt är det som
skiljer dessa metoder åt i de olika verksamheterna?
Att kunna besöka och undersöka de olika verksamheterna har påverkat oss som blivande pedagoger. Vi har lärt
oss mycket genom detta och har blivit inspirerade av dessa olika pedagogiska synsätt. | sv |