Strävansmålen i matematik, ”hyllvärmare” eller aktivt arbetsredskap?

Abstract

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur lärare planerar sina lektioner utifrån styrdokument och kursplaner. Vi tyckte detta skulle vara intressant med tanke på vilket fokus det har varit på dessa under vår utbildning till lärare. Med utgångspunkt från tre specifika strävansmål, där det bland annat står att eleven ska utveckla intresse för matematik och kunna koppla sina kunskaper till vardagslivet och se nyttan med dessa, ville vi undersöka hur lärarna arbetade med detta i verksamheten. Vi har genomfört vår studie med hjälp av intervjuer, där vi ställt frågor till tio lärare och två rektorer. Vi valde en ostrukturerad intervjuform med kvalitativa djupintervjuer som metod. Denna metod passade bäst i vår undersökning genom att den skapar variation och samspel mellan den som intervjuar och den som tillfrågas. De resultat som vår studie övergripande visar på, är att lärare använder sig av, och planerar undervisningen utifrån kursplanen för matematik, men att de inte använder strävansmålen i någon större utsträckning. Den forskning och kommentarmaterial som vi tagit del av pekar också ut detta som ett problemområde. En av de anledningar som uttrycks är att styrdokumenten och kursplanerna anses som svåra att tyda och ta till sig. Våra intervjusvar visar på att lärarna oftast fokuserar kring mål att uppnå i undervisningen. De nationella proven och matematikböckerna blir det som styr undervisningsinnehållet. Ett annat problemområde vi ser är bristen på kommunikation i skolorna, där lärarna inte använder sig av kollegornas olika kompetenser. Arbetslagen på de skolor vi undersökt har ingen gemensam planering i ämnet matematik. Detta leder enligt vår uppfattning till att varje enskild lärare har sin egen syn på vad grundläggande kunskaper i matematik är, och relaterar utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper till kursplanerna. Vårt samhälle utvecklas och förändras i allt snabbare takt. Kraven på mer utbildning och ökade kunskapsnivåer sätter allt större press på våra elever. Att skapa en större samsyn och samstämmighet inom läraryrket borde enligt vår uppfattning ligga till grund för den utveckling som måste till inom skolan.