dc.contributor.author | Negrin, Sofia | swe |
dc.date.accessioned | 2003-12-15 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T03:05:20Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T03:05:20Z | |
dc.date.issued | 2000 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/2164 | |
dc.description.abstract | Under 1990-talet har EU:s demokratiska legitimitet blivit allt mer ifrågasatt. I samband med de senaste fördragen och den ökade överstatlighet som dessa innebar har de demokratiska bristerna i EU:s politiska system blivit allt tydligare. Med detta som bakgrund handlar den här uppsatsen om hur man nu skall bemöta det demokratiska underskott som har uppstått. I debatten har främst tre olika teorier dominerat. De kan beskrivas som en pessimistisk teori att vi aldrig kommer att få en demokratisk legitimitet i dagens EU varför unionen antingen måste åternationaliseras eller så får vi ta steget fullt ut och skapa en federation, en cynisk teori vilken innebär att det demokratiska underskottet bör bevaras och till sist en optimistisk teori att det demokratiska underskottet kan avskaffas inom det EU vi har idag genom olika slags reformer. Uppsatsen utgörs därför av en genomgång av dessa teoriers grundtankar, för- och nackdelar och konsekvenser för att utreda om EU:s demokratiska legitimitet kan stärkas i framtiden. Sökord EU Demokrati Legitimitet Demokratiskt underskott Överstatlighet Brunner-målet Europaparlamentet Europaval | swe |
dc.format.extent | 408727 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | en | swe |
dc.title | Olika vägar att stärka EU:s demokratiska legitimitet | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Juridiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Law | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 3127 | swe |