Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Abstract

I uppsatsen försöker jag belysa den reviderande revisorns skadeståndsrättsliga ansvar med utgångspunkt i främst ABL:s skadeståndsregler. I dag utgör revisorbranschen en komplicerad organisationsstruktur, vars grund står att finna i det breda utbud av tjänster utanför egentlig revision som numera tillhandahålls. En rollfördelning måste då ske - vid fastställande av revisionsansvaret - inom ramen för revisorns agerande med tanke på de olika skadeståndsregler som gäller för de olika rollerna; i revision tillämpas ABL:s skadeståndsregler medan det i konsultuppdrag är allmänna skadeståndsrättsliga regler som styr. Detta är anledningen till att revisorns funktion blir central i uppsatsen. I syfte att fastställa revisorns funktion - vid revision i aktiebolag - tar jag avstamp från begreppen revisorn och revision. De centrala momenten i revisorns funktion kan därvid sammanfattas i 1) planering, 2) granskning, 3) rapportering och 4) anmälan och i fokus står bl a revisorns oberoende och ett brett spektra av intressenter. Avgränsningen i uppsatsen vad avser ansvar sker genom att endast skadeståndsansvaret behandlas, vilket får till följd att straffansvar, disciplinära åtgärder och moraliska aspekter lämnas därhän. Skadeståndsdelen i uppsatsen syftar till att besvara frågor kring a) uppdraget, b) skada, c) culpa och d) adekvat kausalitet. Avslutningsvis - efter avsnitten om revisorn, revision och revisorns skadeståndsansvar - utmynnar uppsatsen i en analys av NJA 1996 s 224, ett rättsfall där de flesta av mina frågeställningar ställs på sin spets. Jag diskuterar rättsfallet såväl de lege lata som de lege ferenda och är starkt kritisk till utgången i målet.