Hur värderar börsföretag sitt innehav av onoterade aktier?

Abstract

Bakgrund och problembeskrivning: Från och med år 2005 ska alla noterade bolag upprätta sina koncernredovisningar enligt IASBs regelverk IFRS. Redovisningen har gått från att traditionellt sett vara inriktad på anskaffningsvärde till att värdera fler tillgångar, bland annat finansiella instrument, till verkligt värde. Att värdera till verkligt värde kan vara svårt då IFRS är ett principbaserat regelverk och inga tydliga riktlinjer finns för hur värdering av exempelvis onoterade aktier ska gå till. En ny standard rörande verkligt värde är på ingång men än så länge har företagen stor frihet i sin redovisning av denna metod. Författarna frågar sig i den här undersökningen hur de börsnoterade företagen värderar sitt innehav av en slags finansiell tillgång, närmare bestämt onoterade aktier. Vidare undersöks om värderingen av denna post har något samband med bransch- och/eller storlekstillhörighet eller med anlitad revisionsbyrå. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur bolag på OMX Nordic Exchange Stockholm, hädanefter Stockholmsbörsen, värderar innehav av aktier där ingen aktiv marknad finns. Vidare är syftet att undersöka om det finns ett samband mellan hur bolagen värderar de onoterade aktierna och deras storlek, branschtillhörighet eller anlitad revisionsbyrå. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av ett kvantitativt arbetssätt. Årsredovisningar från samtliga svenska börsnoterade företag granskades med avsikten att undersöka hur dessa företag beräknar verkligt värde på onoterade aktier och om skillnader existerar med avseende på företagens storlek och branschtillhörighet. Hypoteser ställdes upp och testades för att på det sättet svara på problemformuleringen. Slutsatser: Inget fastställt statistiskt samband kunde påvisas mellan värderingssätt och storlekstillhörighet. Detta förvånade författarna en aning då tidigare studier hade visat att företags redovisningsval till stor del beror på storlekskategori. Inte heller kunde ett samband påvisas mellan värderingssätt och branschtillhörighet då alla företag ingick i testet. Då endast gruppen med de minsta företagen testades med variabeln bransch påvisades däremot ett samband. Anledningen till detta kan vara att små företag är mer benägna att påverkas av varandra och av branschstandarden. Ett signifikant samband mellan värderingssätt och val av revisionsbyrå kunde inte skönjas. Tidigare studier var något ambivalenta vad gäller revisionsbyråernas påverkan på ett företags redovisningsval, och i denna undersökning kunde ett sådant samband inte heller bevisas. Förslag till fortsatt forskning: Ett annat sätt att undersöka hur företag värderar sitt innehav av onoterade aktier är att titta närmare på varje enskilt företag genom exempelvis intervjuer och därigenom skapa en större förståelse för hur deras värderingsmodeller används i praktiken. En ytterligare variant av denna studie hade varit att undersöka och jämföra hur utförliga företagen är i sina årsredovisningar vad gäller innehav av onoterade aktier eller något annat finansiellt instrument. Detta skulle kunna kopplas till bransch- eller storlekskarakteristika. Slutligen skulle en studie gjord över tid vara intressant och se huruvida företag håller fast vid sina värderingsmetoder eller om det finns någon tendens att det ena värderingssättet blir vanligare än ett annat, exempelvis vid lågkonjunktur.