De, Dem eller Dom? – lärares attityder och elevers kunskaper

Abstract

Majoriteten av den svenska befolkningen ersätter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talspråket medan de och dem traditionellt tillhör skriftspråket. Ända sedan 1970-talet har språkvårdare, svensklärare och språkintresserad allmänhet debatterat hur och hur mycket talspråket får synas i skrift. En fråga som väckt och fortfarande väcker reaktioner är just huruvida man får använda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i grundskolan och Svenska A på gymnasiet innehåller båda mål som innebär att eleverna ska lära sig skilja på talat och skrivet språk. Trots detta är lärarkåren oense i frågan kring dom i skrift. I den här uppsatsen undersöks hur sex lärare ställer sig till dom i skrift samt hur elever idag använder de och dem. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något samband mellan elevernas användning av de/dem och lärarens ideologi i språkvårdsfrågan. 189 elever (från år 7 i grundskolan till år 3 på gymnasiet) fyllde i ett lucktest där de tvingades använde de eller dem. Luckorna utgjorde satsernas subjekt, objekt eller var artiklar. Klassernas svensklärare intervjuades sedan angående talspråk i skrift med fokus på de/dem/dom. Resultatet av undersökningen pekar på att lärarens inställning och attityd till dom i skrift påverkar elevernas resultat i betydligt högre utsträckning än elevernas ålder och kön. Elever vars lärare tillåter dom i skrift hade fler fel i lucktestet än elever vars lärare förespråkar de/dem. Elever som konsekvent får dom rättat och påpekat behärskar således de/dem bättre än elever som inte får det. Detta tyder på att elevernas naturliga språkkänsla inte räcker till utan att lärarens inställning och undervisning blir avgörande. I ett vidare perspektiv innebär detta att lärarens ideologi i hög grad påverkar elevernas språkbruk. När det gäller elevernas användning av de/dem så kunde en överanvändning av dem påvisas då eleverna hade svårt att välja rätt form där luckan var subjekt. Vid en jämförelse med vad som framkommit i tidigare forskning så visade dagens elever upp ett sämre resultat än elever på 1980-talet. I min undersökning hade klasserna i genomsnitt mellan 1,5 och 3,5 fel medan elever på 80-talet hade mindre än ett fel i genomsnitt.