Män som har sex med män – utmaningar och strategier i svenskt utvecklingsarbete

Abstract

Introduktion: Män som har sex med män (MSM) utgör idag en sårbar grupp vad gäller HIV p.g.a. biologiska faktorer, livsstil, diskriminering och, i vissa delar av världen, kriminalisering. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att inkludera MSM för att säkra en högkvalitativ HIV-prevention men också för att trygga mänskliga rättigheter (MR) åt denna grupp. Det är dock först nyligen som svenskt utvecklingssamarbete börjat integrera MSM inom HIV-prevention. Syfte: Att undersöka hur anställda vid svenska biståndsansvariga institutioner hanterar riskgruppen MSM när man ger stöd till HIV-preventionsprogram och MR-program. Frågeställningarna rör utmaningar och strategier för att få in MSM i HIV-arbete, vilka framgångar som konstaterats samt hur man praktiskt hanterar kriminalisering av gruppen MSM. Metod: Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem respondenter med arbetsuppgifter som kunde knytas till fokus för uppsatsen. Materialet analyserades på två sätt: domänen utmaningar kategoriserades enligt manifest innehållsanalys, medan strategier och framgångar beskrevs enligt fallstudie-metod. Under intervjuerna satte respondenterna samman inkluderandet av MSM i HIV-prevention med strävan att tillgodose HBT-gruppens mänskliga rättigheter. Därför har begreppet HBT använts och omfattar där MSM. Resultat: Respondenterna uttrycker ett flertal utmaningar i arbetet som är kopplade till fyra olika grupper: HBT-organisationer och organisationer med HBT-projekt (legitimitet och finansiering, risker och anonymitet, motsättningar); samarbetsländer och organisationer utan HBT-projekt (förnekelse och vanföreställningar, motstånd, lagstiftning); den egna organisationen (osäkerhet, konflikt, obehag och trötthet, eldsjälar) samt till övergripande faktorer (statistik, stigma). Strategierna har delats in i externa strategier (dialog, synliggörande och nätverkande, kartläggning, regionalt arbete) och verktyg (Sida:s HBT-handlingsplan och arbetsgrupp, ITP-kurs, Yogyakarta-principerna). Informanterna uppger att Sverige internationellt anses vara ledande på HBT-frågor – detta samt signaler om att inställningen till samkönat sex och/eller homosexuella sakta börjar förändras i en del samarbetsländer ses som framgångar i arbetet. Diskussion: De utmaningar som nämns kan delas in i praktiska respektive känslo- och kunskapsbaserade. De angivna strategierna motsvarar de praktiska utmaningar respondenterna ser men inte helt de känslo- och kunskapsbaserade dito som nämns. Begreppet MSM i förhållande till begreppet HBT kan behöva ifrågasättas inom HIV-preventiva insatser för att tydliggöra vilken grupp som är i fokus och vilka insatser som krävs. Området är i stort behov av fortsatt forskning: om olika sexuella grupperingar (transpersoner, missbrukare m.m.) i relation till HIV, om andra viktiga aktörer i utvecklingssamarbetet (fältpersonal, ramorganisationer), om sociala, kulturella och ekonomiska faktorers betydelse samt intervjua MSM i samarbetsländer om deras behov.