Barnets rättigheter utifrån barnets rätt att komma till tals

Abstract

Föräldrar har länge ansetts ha en naturlig rätt att bestämma över sina barn. Det är först under de senaste årtiondena som barnets ställning i samhället på allvar stärkts genom lagstiftning. Därmed har de kommit att betraktas som självständiga individer med egna rättigheter. Först år 1979 fick vi t ex ett totalt förbud mot att aga barn. Tillkomsten av FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) tror jag är viktig för den fortsatta utvecklingen på området. Den artikel i Barnkonventionen som framförallt kommit att intressera mig, är den om att barn har en rätt att komma till tals i alla frågor som rör dem (art 12), d v s både i frågor som rör talerätt i domstol och i övriga frågor där barn kan ha en uppfattning. Artikelns innebörd utgör en central del av uppsatsen och tanken med att presentera artikeln redan i inledningen är att man skall ha artikel 12 i åtanke när uppsatsen läses. Artikel 12 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom ställföreträdare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.