Bestämd eller obestämd form? Om substantivets speciesform efter alla

Abstract

Det svenska språket har ett komplicerat system för att manifestera bestämdhet till skillnad från de flesta andra språk. Detta för med sig att bestämdhet är ett av de områden inom svenskan som orsakar stora svårigheter för dem som önskar tillägna sig svenskan som ett andraspråk. Ett svårt fall gäller substantivets bestämdhet efter alla. Svenskspråkiga väljer en lämplig böjningsform omedvetet. Däremot är det svårt att förklara varför man formulerar sig så som man gör. Inom forskningen på området är det fortfarande inte fullständigt klarlagt hur bestämdhet styrs efter alla. Syftet med denna studie är därför att i autentiskt språkbruk urskilja principer som styr substantivets speciesform efter det adjektiviska pronomenet alla och jämföra detta med det man säger om ämnet i befintlig litteratur. Därefter relateras slutsatserna till undervisning i svenska som andraspråk. De tre forskningsfrågor som studien har för avsikt att besvara är: -Vad är det som styr när ett substantiv står i bestämd respektive obestämd form i placering efter det adjektiviska alla? -Stämmer det befintliga språkbruket av alla med ett efterföljande substantiv överens med de beskrivningar som finns i Svenska Akademiens grammatik? -Vilken betydelse har studiens slutsatser för svenska som andraspråk? Det material som användes är autentiska texter som ligger i Språkbanken. Texterna är skrivna mellan 1976 och 1997 och de för studien intressanta språkexemplen letades fram ur materialet med hjälp av korpusen Parole för att kunna analyseras. Dessa kategoriserades sedan utifrån fem frågor som hade formulerats utifrån det man hittills känner till om bestämdhet efter alla. Studiens resultat och analys visar att det autentiska bruket till övervägande del stämmer överens med de beskrivningar som redan finns i SAG. Men det utkristalliserades också två nya mönster som inte beskrivs i den befintliga litteraturen. Studiens omfång är för litet för att generalisera resultatet över hela det svenska språket. Dock bör denna studie kunna bidra till förtydligade beskrivningar på detta område så att de som saknar en intuitiv språkkänsla för svenska har tillgång till utförliga regler att förhålla sig till.