”Vart är mössorna?” - om vart med befintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i svenskt skriftspråk

Abstract

Skillnaden mellan de två adverben var och vart är ett ämne som tycks engagera den svenska allmänheten mer än de flesta andra språkliga frågor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycks vara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, istället för den traditionellt förväntade riktningsbetydelse som detta ord signalerar. Även motsatsen, att använda var med riktningsbetydelse, är dock en form som har observerats i vissa svenskars språkbruk. Uppsatsens syfte är att bidra till en större insikt i bruket av vart med befintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svenskt skriftspråk. Fokus ligger i första hand på geografiska skillnader i användningen av dessa konstruktioner, samt på hur frekvent förekommande de är och i vilka sorts texter de förekommer. Metoden som används för att undersöka skriftspråksbruket av dessa fenomen bygger på sökningar på en rad olika lokaltidningars webbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten från dessa sökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en viss omfattning på samtliga undersökta webbplatser, men tycks allra vanligast på den som tillhör Umeå-tidningen Västerbottenskuriren. Denna webbplats rymmen även flest var med riktningsbetydelse, även om man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara något vanligare på de webbplatser vars modertidningar är hemmahörande i södra Sverige. Generellt sett verkar vart med befintlighetsbetydelse vara vanligare än var med riktningsbetydelse i svensk skrift. Vad gäller texttyper kan konstateras att båda fenomenen förefaller vara betydligt vanligare i informella texter (exempelvis artikelkommentarer och blogginlägg) än i professionell text (såsom tidningsartiklar). Uppsatsen innehåller även en presentation av det som tidigare skrivits i ämnet av några olika svenska språkvårdare, samt av mer allmänna teorier om språkförändringar och språkvård. Dessa relateras sedan till undersökningens resultat i en avslutande diskussion.