Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medier

Abstract

Titel: Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medier Författare: Elisabeth Björnram och Michelle Lindholm Uppdragsgivare: Röhsska museet Kurs: Examensarbete i Medie‐ och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2009 Handledare: Ingela Wadbring Sidantal: 62 sidor Syfte: Syftet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas för Röhsska museet att genom sociala medier kommunicera med sin publik. Metod: Informantintervjuer, kvalitativ innehållsanalys med ECA‐modellen som grund. Material: Intervjuer med Martin Sjögren, Daniella Rogosic, Lennart Hast, Annica Ljungberg, Anders Mildner och Jerry Silfwer. Dokumentanalys av hur Tate Modern, Museum of Modern Art, Acne, Filippa K, Fifth Avenue Shoe Repair använder sig av sociala medier. Huvudresultat: Studien har resulterat i både övergripande och konkreta råd till Röhsska museet om hur de bör arbeta med sociala medier. För att en organisation som Röhsska museet ska kunna bygga en relation med sina besökare med hjälp av sociala medier måste de lyssna på sin publik. Sociala medier går ut på interaktion, inte envägskommunikation. För att organisationer ska kunna bygga relationer med publiken måste de både lyssna och visa att de lyssnar. Det är viktigt att organisationers image genomsyrar de sociala medierna. Användandet av föränderliga kanaler gör att publiken måste kunna vila i att organisationen, oavsett vad de sänder, ständigt kommunicerar samma värderingar. Att vara tydliga med att organisationen vill bygga en relation och vilken typ av relation de vill bygga är viktig, liksom regelbunden och engagerad aktivitet. För att kunna bygga relationer med sin publik har vi även undersökt hur en organisation som Röhsska kan använda sig av opinionsledare i arbetet med sociala medier. Eftersom de sociala medierna kan användas som inspirations‐ och kunskapskälla med bloggar och diskussionsforum finns det möjlighet för organisationen att både vara och använda sig av opinionsledare. Opinionsledare kan exempelvis bidra med gästinlägg på organisationens blogg och organisationen kan agera opinionsledare i diskussionsforum. Det bör finnas en imagemedvetenhet i det man publicerar och i förhållande till de människor organisationen väljer att samarbeta med, så att organisationen sänder en samordnad bild av sig själva