Vem kan vänta på vård? Skillnader i väntetid på ambulans mellan patienter från två socialt olika stadsdelar i en storstad relaterat till patientlidande

Abstract

Introduktion: Att vänta på ambulans kan antas betyda ett vårdlidande för patienter. Det finns möjlighet för larmoperatören på SOS-alarm att prioritera på ett sådant sätt att väntetiden varierar patienter emellan. Det är också möjligt för ambulanssjuksköterskan att fördröja tiden från det att uppdraget tilldelats till det att ambulansen startas. Tidigare forskning pekar på kopplingar mellan vårdlidande och väntan på vård. Föreliggande pilotstudie mäter skillnader i väntetid mellan två socialt skilda stadsdelar i Göteborg och relaterar väntetid i termer av vårdlidande. Syfte: Att undersöka skillnader i väntetid på ambulans mellan patienter från två socialt olika stadsdelar i en storstad relaterat till vårdlidande. Metod: En deskriptiv, jämförande, kvantitativ studie. Data är hämtad ur systemet Ambulink. Väntetiderna mättes på ett sådant vis att alla ambulanser var representerade i lika stor andel i de båda stadsdelarna. Data som analyserades var ett stratifierat underlag. Resultat: Resultatet visade att fördröjningstider fanns inom samtliga larmtyper, 1, 2 och 3 (Urakut - ej akut). En stor andel patienter i båda stadsdelarna väntade längre än vad avtalet för ambulansorganisationen föreskrev, då det gällde fördröjningstid till att börja köra mot skadeplatsen. SOS-Alarm uppvisade också fördröjningstider, men hade i gällande avtal ingen specifik tid innan ambulans skulle tilldelas uppdraget. Anmärkningsvärt var att inom larmtypen 3, dvs. ej akutuppdrag, fördröjde ambulanssjuksköterskan tiden över avtalsgräns i 16,2% av uppdragen till det socialt välbeställda området och i 47,6% av uppdragen till det socialt utsatta området. Konklusion: Resultatet i pilotstudien visar att det finns fördröjningstider i alla priogrupper i båda områdena, samt att det finns en stor skillnad i väntetid på ambulans inom larmtyp 3 till de socialt utsatta områdets nackdel. Tidigare forskning pekar på ett samband mellan vårdlidande och väntan på vård samt att patienterna beskriver att information och bemötande under väntan är en viktig markör för att lindra lidandet.