IPRED-lagen - Ett effektivt eller för långtgående kontrollmedel?

Abstract

Sedan början av året 2009 har ett av de hetaste ämnena inom den allmänna debatten varit fildelningen över Internet. Den intensifierades i och med att den nya Ipred-lagen skulle träda i kraft den 1 april 2009, som en följd av Ipred-direktivet. Debatten präglas av motstående intressen, bestående av rättighetshavarnas önskan att skydda och bevaka sina rättigheter och fildelarnas värnande om fritt informationsflöde och personlig integritet.

I uppsatsen redogörs för implementeringen av Ipred-direktivet och vilka problem som kan diskuteras vad gäller hur Sverige valt att utforma Ipred-lagen. Vid en närmare analys av denna uppdagas åtskilliga problem som delvis hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rättsliga regleringen och delvis med avvägningssvårigheterna mellan rättighetsskyddet och integritetsskyddet. Uppsatsen redogör vidare för de olika orsaker som kan finnas till att människor väljer att följa eller inte följa en lag, regelefterlevnad. Det diskuteras huruvida Ipred-lagen har det som krävs för att människor skall välja att inte bryta mot den och om inte, var problemen ligger.

Sammantaget visar uppsatsen på problem med den nya lagen i förhållande till EG-rätten. De positiva effekter som anses följa med de ökade möjligheterna för rättighetshavarna är avsevärt mindre än de kostnader som det innebär för samhället och den enskilde individen. Detta särskilt med beaktande av integritetsskäl eftersom vår livsstil i dagens samhälle till stor del är uppbyggd kring information över Internet. Den visar även på att Ipred-lagen hittills inte räckt till för att människor skall ändra på sina nuvarande normer att fildelning är okej, enligt många är det en del i det samhället vi lever i idag. Slutsatsen man kan dra av min uppsats är således att denna väg som man valt att gå för att komma till rätta med problematiken kring fildelning, inte är den rätta vägen till framgång.