Framgångsrik matematikundervisning. En studie om matematikundervisningens organisation på högstadiet för elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan

Abstract

Syfte: Elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan är en grupp elever som jag upplever ofta kommer i kläm i grundskolan. Syftet med studien är att studera hur skolan organiserar lärandemiljöerna i matematik på högstadiet för de elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa på hur matematiklärarna arbetar för att nå en god måluppfyllelse för de elever som läser efter särskolan kursplan, när/om de har två kursplaner igång samtidigt. Frågeställningar som skulle besvaras var om det fanns några framgångsrika modeller och vad det är som gör dessa modeller framgångsrika.

Teori och metod: Skolan är en komplex arena där många människor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mål som ska uppnås. Som grund för studien ligger verksamhetsteorin som är en gren utifrån det sociokulturella perspektivet och The Human Element teorin av Will Schutz för att i någon mån kunna förstå skolan och människorna som tillhör den verksamheten.

För att få en geografisk spridning på skolorna som deltog i studien skickades enkäter ut till rektorerna på 61 skolor som hade erfarenhet av individintegrerade elever enligt skolverket i Västra Götaland. Enkätens uppgift var att finna de skolor som tyckte att de var framgångsrika i sin matematikundervisning med de integrerade eleverna. Därefter valdes tre skolor ut från de som besvarat enkäten för djupare kvalitativa intervjuer.

Resultat: Det resultat som framkom ifrån dessa tre skolor var att matematikundervisningen var organiserad i mindre grupp utanför klassens ordinarie matematikundervisning. Av femton elever som studien berörde var det endast tre elever som deltog i klassens matematikundervisning, dessa tre elever läste inte efter särskolans kursplan i matematik utan klarade grundskolans mål i matematik. Fyra framgångsrika modeller utkristalliserade sig för de elever som arbetade mot särskolan mål i matematik. 1. Användande av ett anpassat material för varje elevs förutsättningar så att eleven fick känna att den lyckades och med det ökade sin självbild. 2. Dialog mellan lärare och elev för att utveckla matematiken hos eleven. 3. Att laborativt material finns under matematiklektionerna för att åskådliggöra det abstrakta och hjälpa till att skapa bilder för eleverna. 4. En lärare som var ansvarig för hela elevens matematikutveckling ända från planering och genomförande till utvecklingssamtal med föräldrarna.

Undersökningen visade också att ökade resurser kan leda till en större segregation av eleverna istället för en ökad inkludering.