Normer och praktik kring strategiskt arbete - En studie av svenska engeribolagsstyrelser

Abstract

Bakgrund och problem: Denna uppsats handlar om normer och praktik kring strategiarbete. Strategiskt arbete är viktigt inom alla bolag med långsiktiga ambitioner. Genom ett holistiskt perspektiv har strategiarbete utvärderats utifrån två områden som genom tidigare forskning påvisats ha en direkt koppling med strategiarbetets kvalitet och resultat, och där vidare forsk-ning har efterlysts. De två områdena omfattar: styrelsens engagemang i strategiarbetet och styrelsens informationsanvändning vid strategiarbetet. En övergripande fråga har formulerats utifrån det valda huvudområdet och därefter har två underliggande frågor formulerats utifrån de två valda delområdena, för att mer konkret kunna undersöka den övergripande frågan. Frågorna är formulerade enligt följande: Hur förhåller sig normer och praktik till varandra kring strategiskt arbete i svenska ener-gibolagsstyrelser?  Hur förhåller sig normer och praktik till varandra gällande svenska energibolagssty-relsers engagemang i det strategiska arbetet?  Hur förhåller sig normer och praktik till varandra gällande informationsanvändningen i svenska energibolagsstyrelsers strategiska arbete? Syfte: Att, genom en holistisk undersökning av normer och praktik från de två områdena: styrelsens engagemang i strategiarbetet samt styrelsens informationsanvändning vid strategi-arbetet, bidraga med ytterligare insikter kring strategiskt arbete. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer över telefon med tio ordföranden eller ordinarie ledamöter för svenska energibolagsstyrelser, samt med hjälp av en enkel kvantitativ databasundersökning. Resultat och slutsatser: Vi har funnit att engagemanget bland energibolagsstyrelserna i strategiarbetet i stor utsträckning är hög, samt att de normer som satts upp åtföljs. Detta har vi ansett bör påverka strategiarbetets kvalitet positivt. Vidare fann vi att informationsanvänd-ningen i strategiarbetet nämnvärt skiljde sig åt mellan bolagen. Det var svårt att definiera vikten av de olika informationstyperna. Några anledningar till de skilda rutinerna kring infor-mationsanvändningen identifierades vara avvikande situationsspecifika kontexter för olika styrelser, som till exempel olika ägardirektiv och olika faser i strategiarbetet. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan göras bland annat kring informationsan-vändningen inom bolag, men på lägre nivåer, för att vidare undersöka hur uppfattningar skil-jer sig mellan olika nivåer inom företagen. Utförligare forskning kan även göras för att försöka mer djupgående kvantifiera och undersöka styrelsens engagemang i strategiarbetet.