Den bortglömda vårddimensionen? Om andliga behov i livets slut.

Abstract

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristande kunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watson är två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden. Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv är existentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock att etablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet med uppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur de kan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas. En systematisk litteraturstudie gjordes för att beskriva forskningsområdet. Sökningen genomfördes bland vetenskapligt granskade artiklar i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt analyserades tretton artiklar, publicerade efter år 2000, från sex länder. Innehållsanalysen av dessa artiklar resulterade i identifikation av två huvudteman; ”andliga behov som palliativa patienter kan ha och hur de kan komma till uttryck” och ”hur andliga behov kan uppfyllas”. De andliga behoven samlades under fyra kategorier: meningsskapande, religion eller ”högre makt”, relationen till andra och relationen till sig själv. Resultatet visade att andliga behov ofta får ökad betydelse vid livets slut. Andliga behov handlade om att på olika sätt finna mening med tillvaron. Relationer av olika slag sågs som andligt. Andliga behov var lika viktiga om patienten var troende som icke-troende. Om andliga behov ska kunna uppmärksammas krävs att vårdpersonal är lyhörda för patientens önskemål, är öppna för samtal och förstår att andlighet kan betyda vitt skilda ting för människor.