Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/21722

Browse

Now showing 1 - 20 of 1291

SJUKSKÖTERSKOR I HEMSJUKVÅRDEN: Synen på kunskaper hos grund- och specialistutbildade sjuksköterskor - En kvalitativ undersökning
(2025-09-30) Kerren, Li; Sollander, Louise; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Introduktion: Både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor arbetar i hemsjukvården, ofta med samma arbetsuppgifter och befattning. Detta väcker frågan om hur sjuksköterskor med olika utbildningsnivå ser på kunskaperna som de själva och arbetsgruppen i helhet har. Bakgrund: Sedan 1990-talet har antalet patienter med insatser från den kommunala hemsjukvården vuxit kraftig och lett till att kommunen utgör en betydlig del av hälso- och sjukvården. I och med ökningen av andelen äldre i samhället och omställningen till ”nära vård”, blir vården i hemmet alltmer komplex och sätter krav på sjuksköterskornas kunskaper och kompetenser. Syfte: Syfte var att undersöka grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskors syn på egna kunskaper och kompetenser inom hemsjukvård. Metod: Arbetet var ett verksamhetsförlagt examensarbete och metoden var en induktiv, kvalitativ design. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes, en med grundutbildade sjuksköterskor (n=4) och en med specialistsjuksköterskor (n=5). Diskussionerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en anpassad innehållsanalys. Resultat: En kategori med två subkategorier identifierades och jämfördes mellan grupperna. Huvudresultaten som framkom ur jämförelsen var Yrkeserfarenhet som kan leda till trygghet eller rädsla, Vikten av att kontinuerligt utveckla och förnya sin kunskap samt att Bred kollektiv kunskap gynnar hela arbetsplatsen. Diskussion: Skillnaden på hur de grund- och specialistutbildade sjuksköterskorna ser på sina kompetenser, yrkeserfarenheter och värdet av en specialistutbildning skiljer sig och kan diskuteras utifrån psykologiska modeller. Kontinuerlig utbildning och vikten av kollektiv kunskap var teman som framkom i detta arbete och kan återspeglas i den vetenskapliga litteraturen. Slutsatser: Kontinuerligt lärande är viktigt för sjuksköterskorna i den kommunala hemsjukvården. Bred kollektiv kunskap beskrivs som viktigt och något som gynnar hela arbetsplatsen. Arbetet i den kommunala hälso- och sjukvården är komplext och av de specialistutbildningar som finns i dag är ingen enskild anpassad för detta. Det krävs därför ett samarbete mellan grundutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor med flera olika specialistutbildningar.
ETT OSYNLIGT LIDANDE - Patienter med fibromyalgi om att bli trodda i vården
(2025-06-23) Adolfsson, Moa; Spala, Alva; Sundström, Linnéa; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk smärtsjukdom som är komplex med olikartade symtom som påverkar patienters fysiska och psykiska mående. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen präglas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att vårdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillstånd vilket tillsammans kan leda till variationer av bemötande. Vidare lyfts vikten av en personcentrerad vård för att möta patientens unika behov samt sjuksköterskans ansvar i detta omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter diagnostiserade med fibromyalgi upplever bemötandet de får från vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar, åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar, som analyserats utifrån Fribergs modell för litteraturöversikter. Genom arbetets gång har en strukturerad informationssökning följts enligt Östlundh. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman: misstro och ifrågasättande i vårdmötet, maktobalans i vårdrelationen, stereotypisk och könsnormativ respons och empatiskt och kommunikativt bemötande med tillhörande subteman som belyser de olika erfarenheterna. Slutsats: Patientupplevelserna kring bemötandet skiljer sig åt. En del beskriver erfarenheter av brist på förståelse och stöd medan andra beskriver positiva bemötanden präglat av empati och lyhördhet. En personcentrerad vård visas ha en stor roll i påverkan av att stärka patientens egenvärde och främja hälsa.
NÄR DRÖMMEN OM ETT BARN GÅR FÖRLORAT - En litteraturstudie om hur sjuksköterskan kan möta kvinnans behov av omvårdnad vid tidig graviditetsförlust
(2025-06-23) Alfsdotter, Therese; Nilson, Stina; Pauli, Frida; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Tidig graviditetsförlust är en vanlig men ofta tabubelagd händelse som kan medföra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt stöd, tydlig information och ett empatiskt bemötande från sjuksköterskan. Detta ställer höga krav på personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan kan möta kvinnans behov av omvårdnad i samband med tidig graviditetsförlust. Metod: En litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i Fribergs metodik för litteraturöversikter och baserades på nio kvalitativa studier. Datainsamlingen utfördes genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL, med fokus på peer-review artiklar publicerade efter 2015. Urvalet av studier fokuserade på kvinnors upplevelser samt sjuksköterskors erfarenheter i samband med tidig graviditetsförlust. Resultat: Resultatet delades upp i kvinnans och sjuksköterskans perspektiv och mynnade i sex huvudteman; betydelsen av ett empatiskt bemötande, betydelsen av trygg miljö, betydelsen av tillfredställande information, sjuksköterskans stöd till kvinnan, att ge information och förutsättningar för att ge bra vård. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskans omvårdnad brister i samband med tidig graviditetsförlust då kvinnans behov inte uppfylls på ett tillfredställande sätt. De huvudsakliga fynden visar att det finns behov av, och utrymme för, förbättring relaterat till empatiskt bemötande, trygg miljö och tillfredsställande information. Det råder konsensus mellan sjuksköterskor inom kvinnosjukvården och de drabbade kvinnorna, att detta är en komplex vårdsituation där det idag inte finns de rätta förutsättningarna för den omvårdnaden som krävs.
Närståendes erfarenheter av sjuksköterskans stöd vid palliativ vård i livets slutskede i hemmet
(2025-06-23) Ghulam, Fatima; Norozi, Nasimullah; Sjöberg, Jonas; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Att beskriva den närståendes erfarenheter av sjuksköterskans stöd vid palliativ vård i livets slutskede i hemmet är betydelsefullt, då den närstående är den viktigaste och närmaste vårdaren för den döende. Därmed en väl-fungerande kommunikation och en personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för den närstående vid den palliativa vården i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva närståendes erfarenheter av sjuksköterskans stöd vid palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifrån Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden från denna studie visade att en god kommunikation och got bemötande från sjuksköterskor gav närstående och deras döende en känsla av trygghet. Slutsats: Närståendes delaktighet med stöd av sjuksköterskan i palliativ vård stärker välbefinnandet för patienter och skapar trygghet genom öppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt förhållningssätt.
I SKUGGAN AV FÖRLUST – FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER AV BARNETS PALLIATIVA VÅRD En allmän litteraturöversikt
(2025-06-23) Ahmed, Sasha; Al-Shaar, Nour; Mohammed, Josef; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande när bot inte är möjligt. För barn i livets slutskede ställs särskilda krav på vården, då de befinner sig i en känslig utvecklingsfas. Även föräldrar påverkas då deras upplevelse ofta präglas av starka känslor, behov av trygghet och ett nära samarbete med vårdpersonalen. Sjuksköterskan spelar en central roll i att erbjuda stöd, lindra lidande och säkerställa att både barn och familj får rätt vård och information. Syftet: Syftet med detta arbete var att undersöka föräldrarnas upplevelse av deras barns palliativa vård på sjukhus, och vilka faktorer som påverkade denna upplevelsen. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 9 studier med kvalitativ samt kvantitativ ansats, vilka har analyserats med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikter och sedan sammanställts för att identifiera gemensamma teman. Resultat: Resultatet presenteras i huvudtema med underteman som belyser föräldrarnas upplevelse. Ett centralt tema var vikten av samordnad kommunikation mellan vårdpersonal, där bristande samordning skapade stress och osäkerhet för föräldrarna. Kommunikationen mellan vårdpersonal och föräldrar var avgörande, där föräldrar uppskattade när personalen visade omtanke och använde ett respektfullt språk. Vidare hade kommunikationen mellan vårdpersonal och barnet stor påverkan på föräldrarnas förtroende, särskilt när personalen bemötte barnet med värme och omtanke. Stöd under pågående vård och vid livets slut var också betydelsefullt, där empatiskt stöd hjälpte föräldrar att hantera sorg och acceptera slutet. Brist på stöd kunde dock förvärra föräldrarnas upplevelse och ledde till ytterligare lidande. Slutsats: Resultaten visar ett behov av förbättrad kommunikation inom palliativ barnsjukvård, både mellan vårdpersonal och föräldrar, samt inom teamet. Vårdpersonal bör utbildas djupare inom kommunikation och samtalsmetodik för att möta dessa föräldrars behov. Genom strukturerad samverkan och familjecentrerad vård, kan den palliativa vården lindra lidande och skapa ett mer tryggt och värdigt förlopp för både barnet och föräldrarna.
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relationer En litteraturöversikt
(2025-06-23) Nilsson, Alem; Sanyang, Fatima; Selman, Nivin; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett allvarligt och omfattande samhällsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samhällsklass. Våld i nära relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser för den utsatta individen. Det utgör dessutom en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och strider mot grundläggande principer om människors värdighet och integritet. Våld i nära relationer är en oroväckande realitet som framtida sjuksköterskor med stor sannolikhet kommer att möta inom samtliga vårdkontexter. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet organiserades i två huvudteman med tillhörande sex subteman. De huvudsakliga fynden visade att sjuksköterskor ofta upplevde en bristande kunskap om våld i nära relationer, vilket i sin tur påverkade deras förmåga att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor. Vidare framkom det att otillräckliga resurser, avsaknad av tydliga riktlinjer samt svårigheter att formulera relevanta frågor, vilket utgjorde hinder i omhändertagandet. Dessutom beskrev sjuksköterskor hur normer och attityder, både inom organisationen och samhället i stort, kunde påverka vårdandet och interaktionen med dessa patienter. Slutsats: sammanfattningsvis framkommer att sjuksköterskan har en avgörande roll i omvårdnaden av kvinnor utsatta för våld i nära relationer. För att kunna tillgodose dessa kvinnors behov på ett professionellt och etiskt försvarbart sätt krävs adekvat kunskap, klinisk kompetens samt tillgång till relevanta verktyg och strukturerade riktlinjer för att kunna hantera dessa komplexa och känsliga situationer.
Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård - En litteraturöversikt
(2025-06-23) Andersson, Miranda; Hasselfors, Anna; Saxvik, Simon; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett begrepp som rymmer både tillfälliga psykiska besvär och långvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och somatiska besvär försvårar vårdinsatser, då de tenderar att förvärra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska vården är fragmenterad. Stigmatisering av psykisk ohälsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till ojämlik vård och kan hindra individen från att söka vård. Omvårdnad utgör den legitimerade sjuksköterskans specifika ansvarsområde och yrkeskompetens, och arbetet ska bygga på bland annat vetenskap och beprövad erfarenhet i enlighet med sjuksköterskans etiska principer. Tidigare forskning visar att många sjuksköterskor upplever kunskapsbrist i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Personcentrerad vård lyfts fram som en viktig faktor för att anpassa vården efter behov och förbättra vårdens kvalitet och säkerhet. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa studier. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och Cinahl med sökord relaterade till sjuksköterskor, psykisk ohälsa och somatisk vård. Artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmall och analyserades med hjälp av fribergs analyssteg. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: miljö och organisation, känslor och attityder samt kunskap och kompetens. Dessa omfattade sex subkategorier: resurser och samordning, vårdmiljön, rädsla, osäkerhet och pliktkänsla, stigmatisering och förutfattade meningar, otillräcklig kunskap samt behov av utbildning och träning. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar i vården av patienter med psykisk ohälsa, främst relaterade till organisatoriska brister, otillräcklig kunskap, stigmatisering och känslor av osäkerhet och rädsla. För att förbättra vården behövs mer utbildning, ökad samverkan med psykiatrin och anpassade vårdmiljöer. Genom att stärka sjuksköterskors kompetens och trygghet kan vården bli mer personcentrerad och likvärdig.
SJUKSKÖTERSKANS STRATEGIER ATT TIDIGT IDENTIFIERA SEPSIS PÅ AKUTMOTTAGNINGEN En litteraturöversikt
(2025-06-23) Sepac, Liam; Stränggård, Ella; Wikström, Veronika; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd med hög global dödlighet, som kräver snabb identifiering och behandling. Sjuksköterskor på akutmottagningen har en central roll i att upptäcka tidiga tecken på sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karaktär, vilket gör sjuksköterskans strategier och kliniska bedömning avgörande för patientens överlevnad. Syfte: Syftet är att undersöka vilka strategier sjuksköterskan använder sig av vid identifiering av tidiga tecken på sepsis på akutmottagningen. Metod: En strukturerad litteraturöversikt analyserad utifrån 12 kvantitativa artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Sjuksköterskans kunskap och Sjuksköterskans ansvarsroll. Det tillkom fyra subteman; Utbildningens betydelse, Riktlinjer och vårdpraxis, Provtagning och bedömningsinstrument samt triageringstrategier. Slutsatser: Sjuksköterskans strategier är avgörande vid tidig sepsisidentifiering. En god kunskapsnivå och kontinuerlig utbildning stärker sjuksköterskans bedömningsförmåga, samt tillämpning av tydliga och evidensbaserade riktlinjer i kombination med relevanta provtagningar och bedömningsverktyg. Detta bidrar till ökad patientsäkerhet och förbättrade vårdresultat.
NÄR LIVET VÄNDS UPP OCH NER – ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT VARA NÄRSTÅENDE TILL EN PERSON MED ALS -En systematisk litteraturöversikt
(2025-06-23) Christjansen, Anna; Olsson, Emilie; Tranälv, Victoria; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig dödlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till försvagade muskelfunktioner och så småningom fullständig förlust av muskelkraft och slutligen död. I takt med att sjukdomen progredierar krävs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de närstående. Det medför utmaningar och hinder i vardagen, vilket gör att anhöriga, en sårbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en närstående som drabbats av sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS). Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa studier samt en studie med mixad metod, där endast den kvalitativa delen inkluderades i analysen. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. För kvalitetsgranskning användes Fribergs granskningsmall för kvalitativa studier samt CAT Evaluation Critical Appraisal Tools för artikeln med mixad metod. Resultat: Anhörigas upplevelser av att vara närstående till en person med den svåra sjukdomen ALS resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. De tre huvudkategorierna utgörs av: Psykisk och emotionell påfrestning, Förändrade roller och relationer samt Att finna mening. Slutsatser: De närstående genomgår en betydande påfrestning. Den nya livssituationen medför omfattande krav på anhöriga, som tvingas inta en ny roll samtidigt som de bevittnar hur deras närstående successivt försvagas. Behovet av adekvat stöd och tillförlitlig information är ofta stort, men brister i tillgången kan försvåra situationen ytterligare. För sjuksköterskan är det därför av central betydelse att vara lyhörd inför de anhörigas upplevelser, identifiera behov i ett tidigt skede och erbjuda personcentrerad vård genom hela sjukdomsförloppet.
STRAIGHT FROM CRAWLING TO RUNNING: THE TRANSITION FROM STUDENT TO COMPETENT ACUTE CARE NURSE A literature review of new nurses’ experience of mentorship programmes in acute care settings
(2025-06-23) Fröjd, Philip; Majek, Ahmed; Nisser, Fredrik; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Background: Acute care settings such as EDs (Emergency Departments) are high-stakes environments where quick decision-making is essential. These units care for a wide variety of patients with complex and urgent conditions. For new nurses, starting a career in these care settings can be distressing and overwhelming, often due to lack of experience and underdeveloped clinical competence. These challenges highlight the importance for structured mentorship and thorough orientation programmes that can support new nurses in developing their clinical development skills and building professional confidence. Aim: To describe mentorship programmes and to explore the experiences of new nurses participating in these programmes. Method: A literature review was conducted based on nine included studies, which were analysed following Friberg’s model for literature review. Findings: Two main themes were identified: (1) The design of the mentorship programmes, which were further explored through sub-themes including programme structure, support systems, and the characteristics of a good mentor. These elements help to shape a supportive environment for new nurses. (2) The experiences of new nurses participating in these programmes, with subthemes including stability and continuity, workload, team dynamics, and fear and uncertainty. These experiences, in turn, reflect the challenges and growth opportunities faced by new nurses during their transition. Conclusions: Mentorship programmes need to be carefully planned; informal programmes are often not experienced positively by new nurses. When the programme is well structured with clear mentors, the consensus seems to be positive in many aspects. New nurses participating in these mentorship programmes tend to find them useful, despite often being cut short. Further research is needed to truly get the full picture of how new nurses could get the best transition from being a student to working as a nurse in an acute care setting.
Sjuksköterskors kunskap och attityder kring kvinnlig könsstympning En litteraturöversikt
(2025-06-23) Lundell, Angelina; Nickelby, Zahra; Önder, Nesrin; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Kvinnlig könsstympning (KKS) är en globalt erkänd människorättskränkning och innebär borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga könsorganen, eller annan skada av icke-medicinska skäl. Ingreppet medför både akuta och långsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ökad migration är detta en patientgrupp som växer, vilket ställer krav på att sjuksköterskan besitter både den medicinska kunskapen såväl som en kulturell kompetens. Syfte: Kartlägga sjuksköterskors attityd och kunskap kring kvinnlig könsstympning. Metod: En litteraturöversikt med systematiska sökningar i PubMed och CINAHL som resulterade i 9 valda artiklar utifrån fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades tematiskt. Resultat: Två huvudteman identifierades med tillhörande subteman: Kunskap om kvnnlig könsstympning och tillhörande subtema praktiskt och teoretiskt förståelse av KKS, Utbildning och brist på utbildning och Juridiska aspekter av KKS. Attityder kring kvinnlig könsstympning med tillhörande subtema om Sjuksköterskans inställning och Inställning till lagstiftning. Slutsats: En övervägande majoritet av sjuksköterskor har en negativ inställning till KKS som ingrepp, och har en vilja att försöka eliminera utövandet. Trots detta upplever sjuksköterskor en bristande kunskap om kvinnlig könstympning, vilket påverkar vårdmötet negativt, särskilt när det gäller kommunikation med de vårdsökande kvinnorna samt identifiering av KKS. Detta leder till en osäkerhet i patientmötet. Det finns därför ett tydligt behov av en kulturellt kompetent utbildning inom KKS för att säkerställa en respektfull och kompetent vård för kvinnor som tidigare utsatts för KKS.
DISTRAHERANDE OCH INFORMERANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA PREOPERATIV ÅNGEST HOS BARN En litteraturöversikt
(2025-06-23) Holmberg, Alice; Lennartsson, Astrid; Warmark, Beatrice; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: I kontakt med vården kan barn uppleva ångest i samband med kirurgiska ingrepp. Ångest kan bland annat leda till ett förhöjt omsorgsbehov samt en ökad användning av läkemedel, som kan resultera i en förlängd vårdprocess. Sjuksköterskan har en avgörande roll i bemötandet av dessa barn, och har möjligheter att lindra denna ångest med hjälp av olika effektiva omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera omvårdnadsåtgärder som minskar preoperativ ångest hos barn 5–12 år. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som sammanställt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar från databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt visade på två övergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman så sågs en djupare förståelse för hur olika omvårdnadsåtgärderna kan minska preoperativ ångest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som får ta del av åldersanpassad information inför kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ångest lägre än de barn som enbart får traditionell vård.
VIRTUAL REALITY SOM SMÄRTLINDRING FÖR BARN I SAMBAND MED VENPROVTAGNING En litteraturöversikt
(2025-06-23) Fogel, Stina; Nakhjavan, Matilda; Ström, Emilia; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Venprovtagning kan orsaka smärta hos barn vilket kan leda till negativa upplevelser och undvikande av vård i framtiden. Virtual reality (VR) är en ny teknik inom hälso- och sjukvård som bland annat börjat användas som distraktion för barn vid venprovtagning. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekten av VR som smärtlindring för barn i samband med venprovtagning. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio artiklar från PubMed och Scopus med kvantitativ ansats som sedan kvalitetsgranskades. Resultat: Resultaten visade att användning av VR har en signifikant smärtlindrande effekt hos barn i samband med venprovtagning. Genom en fördjupande analys identifierades fyra olika perspektiv på barnets smärta; barnets, föräldrarnas, sjuksköterskans och forskarens. Utifrån samtliga perspektiv ses VR bidra till en signifikant lindring av smärta hos barn vid venprovtagning. Slutsats: VR som smärtlindrande distraktionsmetod har visat sig effektiv hos barn vid venprovtagning. För att förbättra vårdupplevelsen kan VR implementeras bredare inom barnhälso- och sjukvården.
BESLUT I EN TID AV FÖRLUST Närståendes upplevelse av beslutsprocessen vid organdonation efter döden
(2025-06-19) Olofsson, Klara; Olsson, Clara; Österwall, Tova; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Background: Every year, patients die while waiting for an organ due to the shortage of donors. When a patient is declared brain dead, the question of possible organ donation arises. In some cases, the patient is registered in the donor registry, but sometimes their stance on donation is unknown. The next of kin then become involved in the decision and are asked both what the patient would have wanted and how they themselves feel about donating their deceased family member’s organs. Aim: The aim of this literature review was to describe relatives' experiences of the decision-making process regarding organ donation after death. Method: A literature review was conducted using systematic searches in the PubMed and CINAHL databases, resulting in the inclusion of ten qualitative and one mixed-method articles after review and analysis. Main Findings: The findings resulted in three main categories and six subcategories. The main categories were: 1. Lack of communication 2. Suffering and 3. Relief. Conclusions: The experiences of next of kin during the decision-making process regarding organ donation after death vary. Clear communication and support from healthcare professionals are crucial in facilitating the decision, while a lack of information can complicate the process. Awareness of the deceased’s wishes often makes the decision easier. Organ donation can offer comfort in grief, but there is a clear need for follow-up and continued support.
PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT VÄNTA PÅ EN HJÄRTTRANSPLANTATION En litteraturöversikt
(2025-06-19) Ek, Karin; Karttunen, Marielle; Thorén, Catarina; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Patienter som står på väntelistan för en hjärttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation där en transplantation är deras enda chans till överlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar på väntelistan upplevs ofta som betungande och har en påtaglig påverkan på livskvaliteten. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av att vänta på en hjärttransplantation. Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar åtta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som väntar på en hjärttransplantation. Data analyserades med hjälp av Fribergs fyrastegsmetod. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier framkom. Huvudkategorierna är minskad livskvalitet, ovisshet och livsinskränkningar. Minskad livskvalitet var tydlig både fysiskt och psykiskt. Sömnen är ofta negativt påverkad. Upplevelser av förlust av kontroll och sorg över den avlidne donatorn präglar väntetiden. Väntetiden upplevs som osäker och oförutsägbar. Sociala relationer spelar en avgörande roll för att hantera väntetiden. Att ständigt vara beroende av andra för att ens kunna utföra vardagliga uppgifter är en stressande upplevelse. Slutsats: Att vara kritiskt sjuk och vänta på en hjärttransplantation är en komplex och påfrestande tid. Generellt finns det ett antal upplevelser som vanligtvis delas av denna patientgrupp. Det är viktigt för sjuksköterskor att erbjuda personcentrerad vård som tar hänsyn till individuella behov, önskningar och funderingar.
SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE VID VÅRD AV PATIENTER MED MISSTÄNKT SEPSIS En allmän litteraturöversikt
(2025-06-18) Bensching, Helena; Hansen, Johanna; Lodman, Sara-Benedicte E.; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Sepsis är ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver snabb identifiering och behandling. Sjuksköterskan spelar en central roll i det initiala omhändertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat på medicinska aspekter snarare än sjuksköterskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med misstänkt sepsis. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Scopus och CINAHL, och åtta artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning enligt SBU:s mall för kvalitativa studier. Analysen genomfördes enligt Fribergs modell. Resultat: Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: Erfarenhet; intuition och klinisk bedömning; interprofessionell dynamik och kommunikation; kunskapsluckor och utbildningens betydelse; organisatoriska förutsättningar för sjuksköterskan och hjälpmedel i vården av sepsis. Erfarenhet och intuition beskrevs som viktigt för att identifiera sepsis tidigt. Samverkan med läkare och kollegor underlättade arbetet, medan bristande kommunikation skapade osäkerhet. Otillräcklig utbildning och oklara riktlinjer påverkade tryggheten i kliniskt beslutsfattande, särskilt hos mindre erfarna. Arbetsbelastning och brist på resurser försvårade förutsättningarna för god vård. Bedömningsverktyg upplevdes som användbara men deras effektivitet begränsades av bristande kunskap och tillämpning. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med misstänkt sepsis påverkades av flera sammanvävda faktorer såsom klinisk erfarenhet, samarbete, utbildning och arbetsmiljö. För att stärka sjuksköterskans förmåga att ge säker vård vid sepsis krävs kontinuerlig kompetensutveckling, tydliga riktlinjer och organisatoriska förutsättningar som möjliggör ett strukturerat och tryggt arbetssätt.
KVINNORS UPPLEVELSER AV BESLUTSPROCESSEN INFÖR PROFYLAKTISK KIRURGI VID BRCA-GENMUTATION En allmän litteraturöversikt
(2025-06-18) Andersson, Klara; Delshammar, David; Lembing, Emy; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Bröst- och ovarialcancer är vanliga cancerformer bland kvinnor, där en ärftlig mutation i BRCA1/2-generna ökar risken för insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomgå profylaktisk kirurgi är dock komplext och påverkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor ställs inför svåra val gällande fertilitet, identitet och kroppslig integritet. Syfte: Syftet var att utforska de komplexa upplevelser som påverkar kvinnors beslutsprocess inför eventuell profylaktisk kirurgi i samband med BRCA1/2- genmutationer. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med fokus på kvalitativa, peer-reviewed originalartiklar. Datainsamlingen gjordes via PubMed, CINAHL och Scopus. Tio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning enligt SBU:s granskningsmall. Analysen följde Fribergs modell för tematisering av kvalitativ data. Resultat: Resultatet presenteras i 6 huvudteman; Medvetenhet av cancerrisken, Känslomässiga upplevelser, Kroppsbild och kvinnlighet, Informationsbehov, Stöd och support från omgivningen och Framtidsplaner och timing för operation. Slutsats: Beslutsprocessen för profylaktisk kirurgi hos kvinnor med BRCA-genmutation är komplex och påverkas av känslor som oro och rädsla, samt faktorer som riskuppfattning, kroppsbild och tillgång till information samt stöd. Behovet av individualiserat stöd och support och en balans mellan vägledning och autonomi är avgörande för att fatta välgrundade beslut om framtida hälsa.
SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PATIENTER MED BLODBURNA INFEKTIONER I EN SJUKHUSMILJÖ En allmän litteraturöversikt
(2025-06-18) Ekeröös, Bastian; Hägglund, Ida; Ljunghäll, Selma; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Blodburna infektioner utgör ett globalt folkhälsoproblem med varierande prevalens beroende på socioekonomiska faktorer och tillgång till vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet som utgår från evidensbaserad vård med fokus på patientsäkerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmiljö. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt valdes nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Analys skedde utifrån Fribergs modell för att granska och sammanställa kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; organisatoriska förutsättningar, professionell mognad, känslomässiga och psykologiska reaktioner. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodburna infektioner är komplexa och påverkas av faktorer som kunskap, erfarenhet, attityd, organisatoriska förutsättningar och normer. Sjuksköterskor hade erfarenheter av känslor som rädsla, oro och sorg, vilket ofta leder till stress, utbrändhet och negativa attityder. Brist på resurser och stöd från vårdorganisationer förvärrar situationen, vilket i sin tur påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt.
UTMANINGAR FÖR SJUKSKÖTERSKOR VID IDENTIFIERING AV SUICIDALA PATIENTER INOM PRIMÄRVÅRDEN - allmän litteraturstudie
(2025-06-18) Adeli, Maryam; Ahmadi, Benafsha; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem där många individer har kontakt med vården innan de tar sitt liv. Trots detta lyckas inte alltid vårdpersonal identifiera suicidrisk i tid. Sjuksköterskor inom primärvården spelar en central roll i att upptäcka och hantera suicidnära patienter, men de möter flera hinder i detta arbete. Syftet med studien var att kartlägga vilka utmaningar sjuksköterskor möter vid identifiering suicidala patienter i primärvården. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat på kvalitativa artiklar från databaser Scopus, PubMed och CINAHL. Den systematiska granskningen och sammanställningen av artiklarnas resultat genomfördes med hjälp av Fribergs metod för litteraturöversikter. Endast peerreviewade studier som publicerades mellan 2010 och 2025 inkluderades. Resultat: Tre huvudkategorier av utmaningar identifierades: Organisatoriska och systemutmaningar: Tidsbrist, personalbrist och brist på tydliga riktlinjer försvårar riskbedömning och kontinuitet i vården. Sjuksköterskors upplevda utmaningar: Sjuksköterskor upplever rädsla, otillräcklighet och frustration när de möter suicidala patienter. Patientrelaterade utmaningar: sjuksköterskor och vårdpersonal upplever stora svårigheter att identifiera suicidrisk, särskilt när patienterna inte visar tydliga varningstecken, inte söker hjälp eller lever i social och psykisk isolering. Slutsats: Strukturella förändringar, såsom mer tid per patient, utbildning i suicidprevention och tydliga riktlinjer, måste göras för att identifiera fler suicidala patienter. Ett stärkt samarbete mellan vårdnivåer och arbetsgivarstöd är också avgörande. Genom att adressera dessa hinder kan sjuksköterskors förmåga att upptäcka och stödja suicidnära patienter förbättras, vilket kan bidra till att minska suicidstatistiken.
HINDER FÖR SJUKSKÖTERSKOR VID IDENTIFIERING AV VÅLD I NÄRA RELATION PÅ AKUTMOTTAGNING. En litteraturstudie
(2025-06-18) Adrell, Edit; Bengtsson, Hanna; Börjesson, Lina; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Våldsutsatthet bland kvinnor är förenat med allvarlig ohälsa och ökad vårdkonsumtion. Trots detta förblir våld ofta oupptäckt inom hälso- och sjukvården. För att förbättra omhändertagandet krävs därför ökad kunskap om de hinder sjuksköterskor på akutmottagningen möter i sitt identifieringsarbete. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på åtta artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod, vilka analyserades med tematisk analysmetod. Sökningar gjordes i PubMed och CINAHL. Resultat: Tre kategorier identifierades till temat hinder. Inneboende hinder hos sjuksköterskan, patientrelaterade hinder, samt strukturella och organisatoriska hinder. Vidare identifierades tio underkategorier som placerades under respektive kategori. Slutsats: Sjuksköterskornas förmågor att identifiera våldsutsatta kvinnor påverkas negativt av flera hinder kopplat till strukturella och individuella nivåer. För att främja sjuksköterskornas förmåga att upptäcka våldsutsatthet krävs därmed både strukturellt stöd och professionell utveckling.

Browse

Recent Submissions