dc.contributor.author | Jonebrant, Markus | |
dc.contributor.author | Svedberg, Arvid | |
dc.date.accessioned | 2010-05-28T10:42:06Z | |
dc.date.available | 2010-05-28T10:42:06Z | |
dc.date.issued | 2010-05-28T10:42:06Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/22433 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Målet med triage är att rätt vårdinsats ska nå rätt patient i rätt tid och ett flertal
olika system används för att underlätta prioriteringen. Beslutsfattandet är en central del i
arbetet med triage och sannolikhetsbedömningar baserade på sjuksköterskans tidigare
upplevelser har en viktig funktion. Travelbee presenterar sin syn om att kommunikation
mellan sjuksköterska och patient är ett medel för att nå en mellanmänsklig relation och för
att kunna tillhandahålla omvårdnad. Kompetens kan beskrivas som individens samlade
förmåga att identifiera, bedöma och utföra nödvändiga åtgärder. Utvecklingen av kompetens
beskrivs av Benner och består av fem steg. Problemformulering: Det finns en osäkerhet
dels kring vilka specifika färdigheter som är önskvärda hos sjuksköterskor som arbetar med
triage, dels beträffande vilka faktorer som påverkar prioriteringen. Tydliga riktlinjer för
sjuksköterskans ansvar och funktion saknas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka
förståelsen för sjuksköterskans uppgift att bedöma patientens vårdbehov och prioritera
omhändertagande på akutmottagning samt identifiera vilka faktorer som påverkar dessa
processer. Metod: Litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar och böcker. Data
innehållsanalyserades. Resultat: Triage är en komplex uppgift med många olika påverkande
faktorer. Skillnader kunde identifieras i bedömningen mellan sjuksköterskor.
Sjuksköterskorna använde sannolikhetsbedömningar och baserade bedömningar på tidigare
upplevelser och erfarenheter. Den trovärdighet som sjuksköterskan tillskrev patientens
berättelse påverkades av flera olika faktorer. För att sjuksköterskan ska kunna göra en
helhetsbedömning av patientens behov måste alla aspekter av sjuksköterskans kompetens
nyttjas. En viktig del av denna kompetens ansågs vara kommunikation, dock saknade många
sjuksköterskor god förmåga inom detta område. Slutsats: Befintliga triagesystem bör
utvecklas till att även omfatta omvårdnadsrelaterade parametrar. På så sätt blir det möjligt
för sjuksköterskan att praktisera hela sin kompetens. Fortsatt forskning behövs för att
undersöka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient i triagesammanhang, för att
klargöra vad som bör vara sjuksköterskans arbetsuppgifter samt vilken utbildning som är
lämplig. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.title | Triage ur ett sjuksköterskeperspektiv. | en |
dc.title.alternative | Triage from a nurse perspective. | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |