Show simple item record

dc.contributor.authorJam, Farideh
dc.date.accessioned2010-06-11T06:41:20Z
dc.date.available2010-06-11T06:41:20Z
dc.date.issued2010-06-11T06:41:20Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/22556
dc.description.abstractDistriktsjuksköterskan träffar kontinuerligt patienter som är intresserade av livsstilförändringar för att må bättre och förebygga sjukdom. Genom ett hälsosamtal om levnadsvanor till exempel tobaksrökning, fysisk inaktivitet, osunda matvanor och hög alkoholkonsumtion utgår man från individens egen motivation till förändring för bättre hälsa. Metoden i samtalet kallas för motivational interviewing (MI). Tidigare forskningar visar att MI är en metod som motiverar patientens inre vilja till förändring och är effektivare jämfört med traditionell rådgivning. Att kunna skapa en bra miljö och relation under samtalet och att ha förståelse om patientens egen hälsokännedom har stor betydelse för en effektiv livsstilsförändring. Den omvårdnadsteoretiska grund som detta fördjupningsarbete baseras på är Katie Erikssons vårdprocessteori som belyser relationens betydelse och självvårdsbegrepp som lyfter upp patientens egenansvar. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa hur sjuksköterskan i hälsosamtalet kan använda sig av MI-metoden för att underlätta livsstilsförändringar hos patienten. Elva vetenskapliga artiklar har granskats beträffande vilken effekt MI hade i hälsosamtalen och vilken roll sjuksköterskan hade samt hur patientens egenansvar påverkade livsstilsförändringar. Resultatet visar att motiverande samtal med stöd av MImetoden underlättar livsstilsförändringar och förstärker patientens inre kraft till förändring. MI kan tillämpas i olika vårdrelationer och i preventionsarbeten, vid hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes, rökavvänjning, alkoholmissbruk och cancervård. MI metoden är anpassningsbar eftersom det kan genomföras via telefon, enskilt eller i gruppsamtal. Dessutom har det visat sig att de interventionerna vilka pågår under en längre tid ger ett bättre resultat på lång sikt. Ytterligare forskning om MI metoden och patientens egen vilja till förändring behövs för att utveckla området . Erikssons teorier om hälsobegrepp, relationens betydelse och patientens egenansvar framhäver MImetodens principer, vilket kan stärka sjuksköterskans professionella arbetsmetod i livsstilsförändringar.en
dc.language.isosween
dc.subjectNursing, motivational interviewing, lifestyle, behavior change, health educationen
dc.titleHälsosamtal - baserade på motiverande samtal som stöd för livsstilsförändringar.en
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record