dc.contributor.author | Jam, Farideh | |
dc.date.accessioned | 2010-06-11T06:41:20Z | |
dc.date.available | 2010-06-11T06:41:20Z | |
dc.date.issued | 2010-06-11T06:41:20Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/22556 | |
dc.description.abstract | Distriktsjuksköterskan träffar kontinuerligt patienter som är intresserade av
livsstilförändringar för att må bättre och förebygga sjukdom. Genom ett hälsosamtal om
levnadsvanor till exempel tobaksrökning, fysisk inaktivitet, osunda matvanor och hög
alkoholkonsumtion utgår man från individens egen motivation till förändring för bättre
hälsa. Metoden i samtalet kallas för motivational interviewing (MI). Tidigare
forskningar visar att MI är en metod som motiverar patientens inre vilja till förändring
och är effektivare jämfört med traditionell rådgivning. Att kunna skapa en bra miljö och
relation under samtalet och att ha förståelse om patientens egen hälsokännedom har stor
betydelse för en effektiv livsstilsförändring. Den omvårdnadsteoretiska grund som detta
fördjupningsarbete baseras på är Katie Erikssons vårdprocessteori som belyser
relationens betydelse och självvårdsbegrepp som lyfter upp patientens egenansvar.
Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa hur sjuksköterskan i hälsosamtalet
kan använda sig av MI-metoden för att underlätta livsstilsförändringar hos patienten.
Elva vetenskapliga artiklar har granskats beträffande vilken effekt MI hade i
hälsosamtalen och vilken roll sjuksköterskan hade samt hur patientens egenansvar
påverkade livsstilsförändringar. Resultatet visar att motiverande samtal med stöd av MImetoden
underlättar livsstilsförändringar och förstärker patientens inre kraft till
förändring. MI kan tillämpas i olika vårdrelationer och i preventionsarbeten, vid hjärtoch
kärlsjukdomar, diabetes, rökavvänjning, alkoholmissbruk och cancervård. MI
metoden är anpassningsbar eftersom det kan genomföras via telefon, enskilt eller i
gruppsamtal. Dessutom har det visat sig att de interventionerna vilka pågår under en
längre tid ger ett bättre resultat på lång sikt. Ytterligare forskning om MI metoden och
patientens egen vilja till förändring behövs för att utveckla området . Erikssons teorier
om hälsobegrepp, relationens betydelse och patientens egenansvar framhäver MImetodens
principer, vilket kan stärka sjuksköterskans professionella arbetsmetod i
livsstilsförändringar. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | Nursing, motivational interviewing, lifestyle, behavior change, health education | en |
dc.title | Hälsosamtal - baserade på motiverande samtal som stöd för livsstilsförändringar. | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |