Kartläggning och testning av läs- och skrivsvårigheter hos vuxna med svenska som andraspråk

Abstract

Denna uppsats behandlar kartläggning och testning av läs- och skriv-svårigheter hos vuxenstuderande som har svenska som andraspråk. Arbetet tar sin utgångspunkt i den fonologiska förklaringsmodellen av dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter, vilken framhåller att svårigheterna med att läsa och skriva bottnar i en svaghet i det fonologiska systemet. Om man inte har möjlighet att testa en person på modersmålet, vilket annars utgör den mest rättvisande metoden för bedömning av läs- och skrivsvårigheter, kan man enligt vissa forskare ändå använda fonologiska tester på majoritetsspråket, förutsatt att personen vistats i målspråkslandet under en tid. Forskare framhåller också vikten av att vid bedömningen väga in kringliggande faktorer avseende social och kulturell bakgrund, samt hur situationen kring läsning och skrivning hittills sett ut, innefattande läs- och skriv-inlärningen på modersmålet. I denna studie sker, med hjälp av kartläggningssamtal och tester av den fonologiska förmågan, en bedömning av fyra kvinnors läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen visar att det går att få fram en djupare och mer tillförlitlig information om vilka läs- och skrivsvårigheterna är och möjlig orsak till dessa, om man kombinerar fonologiska test med ingående kartläggningssamtal. Att enbart använda sig av en av metoderna kan göra att man vid bedömningen missar information som är viktigt för förståelsen av svårigheterna. Studien visar också på vikten av en tidig identifiering av specifika läs- och skrivsvårigheter. Det finns ett tydligt samband mellan dessa svårigheter och en negativ självbild, något som kan leda till passivitet, uppgivenhet och undvikande strategier. Att få en förklaring till svårigheterna och adekvat stöttning, innebär för många en upprättelse och ny motivation.