Prepositionsbruk hos personer med annat hemspråk än svenska

Abstract

22 informanter med olika hemspråk fick i uppgift att skriva en uppsats i form av ett brev på svenska. Dessa uppsatser översattes mening för mening till respektive språk av andra språkligt kunniga informanter. Sedan översatte de språkkunniga informanterna uppsatsernas meningar ord för ord tillbaka till svenska. Dessa språkligt kunniga informanter, som var mig behjälpliga, är alla yrkesverksamma och flera av dem arbetar som lärare. Alla dessa använder det svenska språket i sitt yrkesliv och har mycket goda kunskaper i sina respektive hemspråk. Syftet med detta var att se prepositionsbruket på svenska hos dessa invandrade informanter och också se prepositionsbruket på respektive hemspråk. Vid granskning av annorlunda prepositionsbruk framkom att hemspråket påverkar användandet av svenska prepositioner. Det är vanligt att man utelämnar prepositioner i svenskt prepositionsbruk och det är också vanligt att man använder direktöversättning från det egna hemspråket. Detta är en form av språklig transfer. Prepositioner är svenska språkets mest frekventa ord och användningen kan inte alltid förklaras logiskt. Tar man också med de svenska verbpartiklarna som är homonyma med prepositionerna och som ofta motsvaras av ett bundet morfem i andra språk eller så saknas det en direkt motsvarighet, då är det svårt. Inkonsekvensen är också betydande eftersom även svenskt språkbruk är inkonsekvent i prepositionsanvändning. Att då veta om det är korrekt prepositionsanvändning på svenska eller inte, är svårt. Är ens språk ett kasusspråk och/eller om man använder postpositioner, är det lätt att utelämna prepositionerna helt. Man kan konstatera att prepositioner är svåra att hantera.