Betydelsen av personlighet och uppfattning om läkemedel för följsamhet till astmamedicinering

Abstract

En okontrollerad astma kan leda till komplikationer i lungor och luftvägar. Astma kan kontrolleras med läkemedelsbehandling men fullständig astmakontroll uppnås inte alltid. Den vanligaste orsaken till att astmakontrollen inte uppnås är brister i följsamheten till astmamedicinering. Syfte: 1) Att undersöka om personlighetsdrag hos unga vuxna med astma var relaterad till astmakon-troll och hälsorelaterad livskvalitet, samt belysa samband mellan personlighetsdrag och följsamhet till regelbunden astmamedicinering. 2) Att belysa samband mellan personlighetsdrag, uppfattning om läkemedel och följsamhet till astmamedicinering. Material och metod: I Studie I ingick 268 individer (165 kvinnor och 103 män) i åldern 22 år (±1år). I Studie II ingick 35 patienter (25 kvinnor och 10 män) med en medelålder av 52.8 år. I studierna an-vändes frågeformulär för att samla in data om personlighet, följsamhet, astmakontroll, hälsorelaterad livskvalitet och uppfattning om läkemedel. Resultat: Personlighet hade samband med följsamhet till astmamedicinering, uppfattningar om läke-medel, astmakontroll och hälsorelaterad livskvalitet. I Studie I framkom att de som skattade sig mer impulsiva rapporterade lägre följsamhet. Ett negativt samband fanns mellan höga värden i personlig-hetsdraget alexitymi (bristande intresse att förstå och prata om känslor) och följsamhet till astmamedi-cinering hos unga vuxna män. Likaledes framkom ett negativt samband mellan personlighetsdraget antagonism och följsamhet hos unga vuxna män. Hos båda könen var personlighetsdraget negativ af-fektivitet relaterat till dåligt kontrollerad astma. Det indikerades att personlighet kan påverka den men-tala hälsan hos både unga kvinnor och män, medan den fysiska hälsan hade samband med astmakon-troll och fysisk aktivitet. I Studie II framkom att fyra av fem personlighetsdrag hade samband i olika riktningar med uppfattningar om läkemedel. Högt värde i Specefikt-nödvändighetsskalan (uppfattning om nödvändigheten av förskrivna läkemedel) var relaterat till hög grad av följsamhet. Personlighets-draget målmedvetenhet var relaterat till hög följsamhet hos män. Känslomässig instabilitet hade sam-band med lägre värden i följsamhet också hos män. Konklusion: Kunskapen om personlighetens betydelse behöver fördjupas, men uppsatsens resultat indikerar behovet av att identifiera individuella skillnader i personlighet för att öka patienternas följ-samhetsbeteende, stärka deras uppfattning om nödvändigheten av läkemedelsbehandling och minska deras oro för läkemedelsbehandling, vilket har betydelse för både astmakontroll och hälsorelaterad livskvalitet.