Inkluderad och godkänd. Lärares möjlighet att arbeta med inkludering och måluppfyllelse när det gäller elever med fysiska funktionshinder i ämnet idrott och hälsa

Abstract

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lärare i idrott och hälsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder när det gäller såväl inkludering som måluppfyllelse, samt hur idrottslärare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstående mål.

Teori: Som teoretisk utgångspunkt användes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har såväl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla människor är trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever världen på olika sätt. Därför är det viktigt att se på människan utifrån den kontext hon ingår i. Delaktighet, kommunikation och lärande är centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.

Metod: Studien är en kvalitativ studie där empirin är byggd på intervjuer och observationer. Åtta lärare i idrott och hälsa intervjuades. Fyra av dessa hade i sin undervisning elever med fysiska funktionshinder, övriga fyra saknade erfarenhet inom området. Fyra observationer av lektioner i idrott och hälsa genomfördes, alla fyra hos de lärare som i sin undervisning hade elever med fysiska funktionshinder. Vid lektionerna var eleverna med fysiska funktionshinder närvarande. Empirin baseras i huvudsak på intervjuerna, observationerna användes i första hand som stöd vid tolkning av intervjuerna. Analysen av empirin utgick från en hermeneutisk tolkningsansats.

Resultat:Lärarna i studien såg inga större problem med att elever med fysiska funktionshinder ska nå måluppfyllelse och därmed minst betyget G. Alla var överens om att läroplan och kursplaner i ämnet är skrivna på ett sådant sätt så att den möjligheten finns för i stort sett alla. I de fall eleverna inte hade möjlighet att nå upp till något enstaka mål såg man inte heller några svårigheter med att använda undantagsregeln. De flesta fann inkludering som något givet att arbeta mot i dagens skola. Däremot ansågs det inte lika lätt att genomföra. Många funderingar om inkludering utkristalliserades i resultatet. Delaktighet, anpassning och bemötande var områden som alla hade beröring med inkluderingsbegreppet.