Var trogen intill döden

Abstract

Det är oändligt det som finns att tillgå, de platser som finns att uppehålla sig vid, det som finns att skildra. De människor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan välja att använda sig av. Jag väljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex människor, två får och tretton rävar, ett antal träd och några olika slag av mark. Jag bestämmer mig för att utgå ifrån en symmetri med ett hus i mitten längst bak i bilden. Människorna placerar jag ut mer eller mindre vända mot varandra eller vända ifrån varandra i en spegelsymmetri. När jag sedan arbetar får jag i enlighet med några riktlinjer jag gett mig själv både följa symmetrin och frångå den i resten av bilden förutsatt att jag behåller upplevelsen av den. Det ligger ofta nära till att fundera över människans plats i naturen. Man får information om hur människan förhåller sig både till sin egen natur och till naturen omkring sig på ett otaligt antal oundvikliga sätt. Jag har velat sätta samman en situation där människan är utsatt för yttre hot. Jag ville att dessa hot skulle komma från sådant som hör naturen till som människan inte helt kan behärska, men som hon försöker att behärska. Jag har valt ut vatten, eld och djur, sådant som både är ett hot mot oss och en nödvändighet. Vi har tämjt dem men de finns även i okontrollerbara former. Vi befinner oss i ett slags kamp mot naturen runtomkring oss och på samma gång står vi i ett beroendeförhållande till den. Samtidigt som vi själva är natur strävar vi efter att få avstånd till den. Vi tar bort den för att bygga upp områden där vi är skyddade. Dessa områden blir ofta naturligare platser för oss än områden av skog eller annan natur. Vi omger oss sedan av tämjda former av den, parker, planterade växter och träd, domesticerade djur. Vi ser oss ofta själva som motsatser till dessa djur och till denna växtlighet. Jag har själv ofta tagit min tillflykt till naturen i tron om att den för mig ska vara mer verklig än det av människan byggda men jag har alltid återvänt till de konstruerade miljöer som jag vant mig vid. I det som är min huvudsakliga bild upplever människorna i bilden att de måste försvara det centralt placerade huset och sig själva från de yttre hot som uppstått. Jag har valt att använda mig av Belfast City Hall som modell för huset. Belfast har en historia som innefattar hot och försvar, 16 och stadshuset i staden har en arkitektur som uttrycker makt och osårbarhet. Det är beläget mitt i staden omringat av ett mindre parkliknande grönområde. Jag har tagit ut vissa delar av bilden och gjort dem tredimensionella, i vissa fall för att betona betydelsen av dem. Jag har låtit människorna i bilden antingen se eller säga någonting. Det som människorna ser är i samtliga fall förenande med hoten de tycker sig vara utsatta för.