Tysta Liljor 4-ever – En kvalitativ studie om den svenska myndighetsförfarandet då ett människohandelsbrott för sexuella ändamål har uppdagats, med fokus på offrens situation.
Sammanfattning
Människohandel för sexuella ändamål är ett brett område med många dimensioner. Många gånger
kan det upplevas som ett avlägset problem och någonting som inte berör oss i Sverige.
Människohandel är idag en utav världens mest lukrativa marknader och den tenderar bara till att
öka. Vi vill med vår uppsats lyfta upp människohandel som fenomen och det genom att på ett mer
precist plan fokusera på brottsoffrets situation. Uppsatsens syfte är således att undersöka det
svenska myndighetsförfarandet då ett människohandelsbrott för sexuella ändamål har uppdagats,
med fokus på brottsoffrets situation. De centrala utgångspunkterna är att undersöka vilka rättigheter
dessa offer har, samt vilka stödinsatser som finns att tillgå, men även att se till vilka faktorer som
hindrar respektive möjliggör att stödinsatser kan erbjudas.
Vår uppsats är en kvalitativ studie uppbyggd av två empiriska material. Den huvudsakliga empirin
baseras på kvalitativa intervjuer. Vi har totalt genomfört nio kvalitativa intervjuer med personer från
en rad skilda yrkeskategorier, som i olika sammanhang kommer i kontakt med offer för
människohandel för sexuella ändamål. Dessa informanter representera bland annat de myndigheter
som är att se som huvudaktörer, vilket omfattar socialtjänsten, polismyndigheten och
migrationsverket. Detta har medfört att vi har fått ett brett perspektiv på den ärendeprocess som
följer då ett människohandelsbrott uppdagats. För att stödja våra kvalitativa intervjuer har vi valt att
kompletterar med en mindre dokumentstudie. De dokument vi utgått ifrån är på olika sätt relaterade
till våra informanter och vår undersökning. Uppsatsens teoretiska bas tar sin utgångspunkt i ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv och därtill relaterade begrepp. Vi har även analyserat våra
resultat utifrån begrepp som ryms inom genusperspektiv. Då människohandel ofta är ett
transnationellt fenomen och mänskliga rättigheter är av universell karaktär, kan mänskliga
rättigheter tillföra vi ett internationellt perspektiv på studien
En utav den viktigaste slutsatserna vi kunde urskilja från vårt resultat är att det finns mycket stöd att
tillgå offer för människohandel. Det finns en utbredd sektorsövergripande samverkan, samt
utarbetade arbetsmodeller som visar på att det finns skydds- och stödåtgärder för dessa offer. Detta
kan vidare leda oss till slutsatsen att det finns ett tydligt brottsofferfokus och att människohandel för
sexuella ändamål är ett prioriterat brott. Den största slutsatsen vi har kunnat konstatera utifrån våra
resultat är dock det faktum att flertalet offer avstår från att delge sina erfarenheter för de svenska
myndigheterna, och därigenom inte tar del av det stöd som erbjuds. Flera av intervjupersonerna
menade att det kan bero på en bristande tillit till myndigheter, vilket kan vara grundat i
hemländernas annorlunda syn på prostituerade. Detta har vi försökt förstå utifrån
socialkonstruktivistiska och genusteoretiska begrepp, och sett det som att vi i Sverige har definierat
prostitution och människohandel som ett socialt problem. Dock måste människohandel ses utifrån
det faktum att det ofta är nationsöverskridande, vilket gör det till en betydande internationell
angelägenhet. Även om mycket har gjorts, inom ramarna för FN, kvarstår fortfarande mycket
arbete. Ett arbete som i allra högst grad måste avspegla de mänskliga rättigheterna.
Examinationsnivå
Student essay
Fil(er)
Datum
2010-08-12Författare
Höglund, Josefine
Olsén, Therese
Nyckelord
människohandel, människohandel för sexuella ändamål, sex trafficking, human
Språk
swe