Prissättningsbesked, bindande besked om internprissättning vid internationella transaktioner

Abstract

Den 1 januari 2010 trädde lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner i kraft. Lagen möjliggör för en näringsidkare att erhålla ett bindande besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. En näringsidkare kan således i förväg komma överens med Skatteverket om hur en viss internprissättningsfråga inom en företagsgrupp skall bedömas utifrån armlängdsprincipen. Tvister om internprissättningsfrågor mellan en näringsidkare och Skatteverket har tidigare lösts på så sätt att näringsidkaren överklagat ett taxeringsbeslut som inneburit att Skatteverket höjt företagets taxering med tillämpning av korrigeringsregeln i 14 kap 19 och 20 §§ IL. Detta eftersom myndigheten har ansett att näringsidkaren tillämpat armlängdsprincipen felaktigt och således att oriktig prissättning av interntransaktionerna förelegat. Istället för att lösa en internprissättningsfråga efter det att en tvist uppstått ges nu i och med lagen om prissättningsbesked vid internationella transaktioner en möjlighet att redan innan interntransaktioner genomförs komma överrens med Skatteverket om vilka bedömningskriterier och vilken metod som skall användas för att prissätta transaktionerna i överrensstämmelse med armlängdsprincipen. I samband med införandet av systemet med prissättningsbesked uppstår emellertid en rad frågor om bland annat vilken form av prissättningsbesked som systemet skall omfatta, vilken myndighet som är mest lämpad att handlägga och besluta i ärenden om prissättningsbesked, vad ett besked bör innehålla, förutsättningar för att meddela ett prissättningsbesked samt frågor om rimlig kostnad och tidsåtgång för att ta fram ett sådant. Inom OECD samt EU finns sedan tidigare riktlinjer för hur ett system med prissättningsbesked bör utformas samt riktlinjer för hur ett företag skall dokumentera internpristransaktioner. Det svenska systemet med prissättningsbesked följer i stor utsträckning dessa internationella riktlinjer och Sverige har sedan tidigare regler för ett företags dokumentationsskyldighet vid transaktioner med företag i ekonomisk intressegemenskap.