Skriftspråk i relation till kön och betyg En kvantitativ undersökning av gymnasieungdomars uppsatser

Abstract

Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats. Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget. Samma förhållande gäller meningslängden. Hos flickor sjunker antalet löpord per mening i takt med ökande betyg medan det motsatta förhållandet råder hos pojkar. Pojkar har i tidigare undersökningar visat sig ha en mer nominal stil än flickors mer verbala stil. Det medför att pojkar bör uppvisa fler substantiv och adjektiv än flickor, som i sin tur bör ha fler verb. Detta styrks till vissa delar i min undersökning. Pojkar använder här fler substantiv än flickor. Men de använder även fler verb än flickorna, vilket går stick i stäv med tidigare forskning. Inget tydligt mönster kunde urskiljas när det gäller den totala verbanvändningen i relation till betyg, förutom vid de högre betygen hos flickorna. Lägre andel verb har givit högre betyg.