Nordiska barn bilder av mat och ätande

Abstract

”Nordiska barns bilder av mat och ätande” tar sin utgångspunkt i den aktuella debatten om barn och mat och de farhågor som finns om ungas hälsa kopplat till ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet. Detta är en fråga som diskuteras i de nordiska länderna och som också föranleder politiska åtgärder av olika slag. Forskningsprojektet är en kvalitativ studie där barns matarenor har kartlagts och diskuterats utifrån barnens egna perspektiv. 59 barn, 10-11 år, från fyra skolklasser i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Göteborg har deltagit i studien. De har utrustats med engångskameror och fotograferat sin matmiljö utifrån temana maten de äter, platser där de äter, hälsosam mat, ohälsosam mat och favoritmat. När bilderna framkallats samlade forskaren grupper av barn och diskuterade temana. De fyra länderna har olika lösningar på skollunchen. I Sverige och Finland serveras eleverna varm skollunch, medan eleverna i Danmark och Norge har med sig smörgåsmat i en matpakke hemifrån. Detta får konsekvenser på flera plan, alltifrån vilken näring barnen får i sig, till i vilken utsträckning de själva har inflytande på sin skollunch och hur den sociala situationen vid måltiden ter sig. De fyra skolorna hade delvis olika förutsättningar vad gäller närheten till centrum och hur mycket matbutiker och matställen som fanns i närheten, men gemensamt var att alla barn både i skolan och under sin skolväg mötte ett flertal olika, ofta motsägande, matbudskap. Det visade sig vara en god idé att låta barnen delta som medforskare och ta fotografier av dessa olika matbudskap och de löste sin uppgift på sina individuella sätt. I gruppdiskussionerna fick de sedan möjlighet att för varandra och för forskaren fördjupa hur de hade tänkt när de tagit sina fotografier. Studien visar att de deltagande barnen hade goda kunskaper om vilken mat som är hälsosam och vilken som är ohälsosam och de hade också förklaringar till varför. Frukt, grönsaker, grovt bröd, fisk och mjölk är exempel på matvaror som kategoriserades som hälsosamma och orsaker som anges är att de innehåller fibrer och vitaminer och att man blir stark och frisk av dem. Godis, chips, läsk, pizza och hamburgare fick karakterisera den ohälsosamma maten som innehåller för mycket socker och/eller fett och gör att man blir fet och sjuk. Det framgick också att hälsosam och ohälsosam mat konsumeras i olika kontexter. Vardagsmaten i skolan och hemma är hälsosam, medan helg och fest förknippas med ohälsosam mat och söta och feta tilltugg. Det fanns också mat som var mer svårdefinierad och som kunde anses både nyttig och onyttig, som t.ex. tacos och pasta. Barnens favoritmat var i många fall de nya maträtter som introducerats i Norden de senaste decennierna: pizza, hamburgare, pasta, tacos och thai-mat. Men även traditionella rätter som biff, fiskpinnar, köttbullar, pannkakor och risgrynsgröt nämndes. Favoritmaten serveras oftast hemma, vilket man kan sluta sig till av att de flesta bilder på favoritmat är tagna i just hemmiljö. De fyra skolornas matmiljöer skiljer sig mycket åt, inte bara därför att två av dem har skolmatsalar och barnen i de båda andra äter sin skollunch i klassrummet. Den finska skolan har en nybyggd, ljus och luftig skolmatsal, medan den svenska klassen har sin matsal i ett mindre utrymme i källarplanet, vilket å andra sidan upplevs som mysigt. I den danska skolan finns även en skolebod, där eleverna kan köpa ekologisk mat, men oavsett om man äter denna eller maten i den medhavda matpakken, äts den i klassrummet på skolbänken. Uppdelningen mellan skolarbete och måltidssituation blir därför mindre tydlig i den norska och danska skolan. En skolmatsal med många elever kan å andra sidan vara stökig och stressande. På ingen av skolorna hade barnen tillåtelse att lämna skolan på rasterna, men på vägen till och från skolan passerade de butiker, kiosker och matställen, där de kunde ta del av många olika matbudskap i form av reklam och annan marknadsföring. Inte sällan är det den ohälsosamma födan som lyfts fram i reklamen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera • att barnen visade en god kulturell kompetens vad gäller hälsosamt och ohälsosamt, rätt och fel, sunt och osunt i matsammanhang. • att inflytandet från mediediskussioner, diskussioner i hemmet och förändringar i skolan matmiljö avspeglades i barnens tal om och värderingar runt mat och ätande. • att det finns en stark koppling mellan å ena sidan hälsosam mat och vardagsmat och å andra sidan ohälsosam mat och helg- och festmat, men att det också finns överskridanden i det att festlig mat och favoritmat också kan vara nyttig. • att matprodukter inte alltid är antingen hälsosamma eller ohälsosamma, utan kan befinna sig utefter en skala mellan det nyttiga och det onyttiga. • att det inte går att entydigt säga vilket av de båda systemen för skollunch som är mest fördelaktigt, eftersom det är många andra faktorer som spelar in. • samt att fortsatt forskning på området kan dra nytta av både de resultat som framkommit och de metoder som använts och gå vidare med att studera barns matmiljöer i större skala under en längre period och med ett större mått av deltagande observation, där även måltider i hemmet tas med och där jämförelser mellan barn i olika åldrar och olika sociala miljöer kan göras.