| dc.description.abstract | ”Nordiska barns bilder av mat och ätande” tar sin utgångspunkt i den aktuella debatten
om barn och mat och de farhågor som finns om ungas hälsa kopplat till ohälsosamma
matvanor och bristande fysisk aktivitet. Detta är en fråga som diskuteras i de nordiska
länderna och som också föranleder politiska åtgärder av olika slag. Forskningsprojektet
är en kvalitativ studie där barns matarenor har kartlagts och diskuterats utifrån barnens
egna perspektiv. 59 barn, 10-11 år, från fyra skolklasser i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo
och Göteborg har deltagit i studien. De har utrustats med engångskameror och fotograferat
sin matmiljö utifrån temana maten de äter, platser där de äter, hälsosam mat,
ohälsosam mat och favoritmat. När bilderna framkallats samlade forskaren grupper av
barn och diskuterade temana.
De fyra länderna har olika lösningar på skollunchen. I Sverige och Finland serveras
eleverna varm skollunch, medan eleverna i Danmark och Norge har med sig smörgåsmat
i en matpakke hemifrån. Detta får konsekvenser på flera plan, alltifrån vilken näring
barnen får i sig, till i vilken utsträckning de själva har inflytande på sin skollunch och hur
den sociala situationen vid måltiden ter sig.
De fyra skolorna hade delvis olika förutsättningar vad gäller närheten till centrum och
hur mycket matbutiker och matställen som fanns i närheten, men gemensamt var att
alla barn både i skolan och under sin skolväg mötte ett flertal olika, ofta motsägande,
matbudskap. Det visade sig vara en god idé att låta barnen delta som medforskare och ta
fotografier av dessa olika matbudskap och de löste sin uppgift på sina individuella sätt. I
gruppdiskussionerna fick de sedan möjlighet att för varandra och för forskaren fördjupa
hur de hade tänkt när de tagit sina fotografier.
Studien visar att de deltagande barnen hade goda kunskaper om vilken mat som är
hälsosam och vilken som är ohälsosam och de hade också förklaringar till varför. Frukt,
grönsaker, grovt bröd, fisk och mjölk är exempel på matvaror som kategoriserades som
hälsosamma och orsaker som anges är att de innehåller fibrer och vitaminer och att man
blir stark och frisk av dem. Godis, chips, läsk, pizza och hamburgare fick karakterisera
den ohälsosamma maten som innehåller för mycket socker och/eller fett och gör att
man blir fet och sjuk. Det framgick också att hälsosam och ohälsosam mat konsumeras
i olika kontexter. Vardagsmaten i skolan och hemma är hälsosam, medan helg och fest
förknippas med ohälsosam mat och söta och feta tilltugg. Det fanns också mat som var
mer svårdefinierad och som kunde anses både nyttig och onyttig, som t.ex. tacos och
pasta.
Barnens favoritmat var i många fall de nya maträtter som introducerats i Norden de senaste
decennierna: pizza, hamburgare, pasta, tacos och thai-mat. Men även traditionella
rätter som biff, fiskpinnar, köttbullar, pannkakor och risgrynsgröt nämndes. Favoritmaten
serveras oftast hemma, vilket man kan sluta sig till av att de flesta bilder på favoritmat
är tagna i just hemmiljö. De fyra skolornas matmiljöer skiljer sig mycket åt, inte bara därför att två av dem har
skolmatsalar och barnen i de båda andra äter sin skollunch i klassrummet. Den finska
skolan har en nybyggd, ljus och luftig skolmatsal, medan den svenska klassen har sin
matsal i ett mindre utrymme i källarplanet, vilket å andra sidan upplevs som mysigt. I den
danska skolan finns även en skolebod, där eleverna kan köpa ekologisk mat, men oavsett
om man äter denna eller maten i den medhavda matpakken, äts den i klassrummet
på skolbänken. Uppdelningen mellan skolarbete och måltidssituation blir därför mindre
tydlig i den norska och danska skolan. En skolmatsal med många elever kan å andra
sidan vara stökig och stressande.
På ingen av skolorna hade barnen tillåtelse att lämna skolan på rasterna, men på vägen
till och från skolan passerade de butiker, kiosker och matställen, där de kunde ta del av
många olika matbudskap i form av reklam och annan marknadsföring. Inte sällan är det
den ohälsosamma födan som lyfts fram i reklamen.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera
• att barnen visade en god kulturell kompetens vad gäller hälsosamt och ohälsosamt, rätt
och fel, sunt och osunt i matsammanhang.
• att inflytandet från mediediskussioner, diskussioner i hemmet och förändringar i
skolan matmiljö avspeglades i barnens tal om och värderingar runt mat och ätande.
• att det finns en stark koppling mellan å ena sidan hälsosam mat och vardagsmat och
å andra sidan ohälsosam mat och helg- och festmat, men att det också finns överskridanden
i det att festlig mat och favoritmat också kan vara nyttig.
• att matprodukter inte alltid är antingen hälsosamma eller ohälsosamma, utan kan
befinna sig utefter en skala mellan det nyttiga och det onyttiga.
• att det inte går att entydigt säga vilket av de båda systemen för skollunch som är mest
fördelaktigt, eftersom det är många andra faktorer som spelar in.
• samt att fortsatt forskning på området kan dra nytta av både de resultat som framkommit
och de metoder som använts och gå vidare med att studera barns matmiljöer i större
skala under en längre period och med ett större mått av deltagande observation, där
även måltider i hemmet tas med och där jämförelser mellan barn i olika åldrar och
olika sociala miljöer kan göras. | sv |
